Debatt: Försämrat världsläge tvingar EU att agera

Kristdemokraterna mötte i valrörelsen väljarna med ett värderingsdrivet budskap om gränser och frihet. Ett budskap om att vi – med utgångspunkt i det kristdemokratiska idéarv som ligger till grund för EU:s framgångar som freds- och frihandelsprojekt – måste sätta nya och värna existerande gränser för att bevara och utveckla den frihet vi åtnjuter idag. Nu, när den nya EU-kommissionen snart tillträder och lagstiftningsarbetet i Europaparlamentets utskott sätter igång på allvar, ser jag fram emot att förverkliga vårt löfte till väljarna i frågor som rör ytterligare åtgärder för en mer hållbar migration, ett förstärkt stöd till Ukraina samt krafttag mot den skenande antisemitismen.

Som nyvald Europaparlamentariker har jag tagit plats i fyra av parlamentets utskott. I utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikesfrågor, LIBE, är mitt fokus framför allt en mer hållbar migration genom stärkta gränser och en mer effektiv återvändandepolitik för de migranter som saknar rätt att stanna i EU. Fler gränspoliser inom Frontex och oannonserade inspektioner vid EU:s yttre gräns är två centrala beståndsdelar. På sikt kräver det fortsatt mycket höga migrationstrycket ändå att EU succesivt övergår till ett system där asylinvandringen hanteras primärt genom ett gemensamt kvotflyktingssystem där asyl ska sökas och processen hanteras utanför EU:s gräns – alltså den migrationspakt 2.0 som vi kristdemokrater presenterade i valrörelsen.

Vid sidan av migrationspolitiken har jag ett antal andra viktiga prioriteringar i de frågor som hanteras i LIBE-utskottet – många av dem värderingsburna. Men det förtjänar att understrykas att värnandet av EU:s yttre gräns och en mer hållbar migration är en nödvändig förutsättning för i stort sett alla av dem. Det gäller inte minst en intensifierad kamp mot såväl den gränsöverskridande brottsligheten som den avskyvärda antisemitismen.

I utskottet för utrikesfrågor, AFET, är jag särskilt angelägen om att säkerställa ett ökat stöd till Ukraina. Drygt två och ett halvt år efter att Ryssland inledde sitt brutala anfallskrig står det mer klart än någonsin att Ukrainas kamp mot Ryssland också är vår kamp. Vi måste fortsätta stå enade och uthålliga, och fortsätta stödja Ukraina ekonomiskt och militärt tills Ukraina vinner kriget – och därmed en gång för alla göra Ryssland varse att den aggressionspolitik landet håller sig med är utsiktslös.

Centralt i mitt arbete i utrikesutskottet är också insatser för ett fortsatt stöd till Israel, Mellanösterns enda demokrati, och landets rätt att försvara sig mot den terrorism som hotar statens existens i en tid när den politiska vänstern svajar i sina fördömanden av Hamas och vägrar ta avstånd från oförblommerad terrorromantik och antisemitism.

Verksamheten i underutskottet för säkerhet och försvar, SEDE, spelar av lätt insedda skäl en allt större roll i EU:s lagstiftningsmaskineri. Även om försvaret av vårt nationella territorium ska förbli en nationell angelägenhet – med Nato-medlemskapet som Sveriges i särklass viktigaste samarbete – finns ett antal områden där EU måste agera resolut för att ta ett större eget ansvar i det försämrade omvärldsläget. Insikten om vikten av ett Europa som inte är beroende av andra för sin säkerhet och sitt försvar är angelägen oavsett utgången i det amerikanska presidentvalet om några månader. 

Centralt är att vi snabbt kan enas om nya permanenta regelverk för att stimulera fler EU-gemensamma upphandlingar av försvarsmateriel. Konkreta åtgärder bör också inkludera nya, mer strömlinjeformade regelverk för en bättre försvarsmobilitet, liksom en ny europeisk cyberarmé inom ett fördjupat samarbete mot desinformation och attacker mot digitala må Vi behöver öka vår beredskap, på samtliga fronter, för att säkerställa att Ryssland och andra illasinnade länder på allvar förstår att de inte har något att hämta i Europa. 

Underutskottet för mänskliga rättigheter, DROI, kommer att fortsätta spela en central roll i en värderingsdriven europeisk utrikespolitik. Religionsfriheten, liksom ett ökat fokus på barns och kvinnors rättigheter, förblir kristdemokratiska hjärtefrågor inte minst i utvecklingsbiståndet. En konsekvent och värderingsburen politik, med tydliga förväntningar och gränser, är det mest effektiva sättet att förbättra jordmånen för frihet i andra delar av världen.

Alice Teodorescu Måwe
Europaparlamentariker, Kristdemokraterna