2015, det första året EU:s statistikbyrå Eurostat har uppgifter för, var andelen svenskar som klassades som materiellt och socialt fattiga (se definition nedan) 1,1 procent. Det var efter Finland den lägsta andelen i EU. När Eurostat i veckan presenterade den senaste statistiken, som avser 2023, hade den svenska andelen mer än fördubblats till 2,5 procent. I EU som helhet hade andelen minskat från 9,7 till 6,8 procent mellan 2015 och 2023.

De största minskningarna i andelen allvarligt materiellt och socialt fattiga under perioden skedde Bulgarien, Rumänien och Ungern. Generellt har de nyare EU-länderna, främst i Central- och östeuropa, sett de största förbättringarna. Detta beror delvis på att fattigdomsnivån 2015 ofta var klart högre i de länderna än i de äldre och ofta rikare medlemsländerna.

Sverige på pallplats

Trots ökningen i Sverige är andelen som klassas som allvarligt materiellt och socialt fattiga den delat tredje lägsta tillsammans med Estland, och Luxemburg. Lägst hade Slovenien följt av Cypern. Rumänien och Bulgarien har dock fortfarande störst andel fattiga där närmare en av fem invånare hamnar i kategorin.