Viktigast i veckan: Svensk framgång om minimilöner – Trump tar inte tillbaka hot mot Danmark

EU-domstolens generaladvokat föreslog på tisdagen att EU-direktivet om minimilöner helt ska ogillighetsförklaras då det bryter mot EU:s fördrag som förbjuder EU-reglering av nationella löner. Förslaget är en framgång för Danmark och Sverige och ett bakslag för bland annat EU-kommissionen. Senare i år väntas domstolen ge slutligt besked.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen uppgav på onsdagen att USA:s tillträdande president Donald Trump i samtal med henne om Grönlands framtid inte drog tillbaka sitt hot om att använda ekonomiska eller militära påtryckningar för att ta över Grönland från Danmark.

Olika bud om storleken på Natoländernas försvarsbudgetar presenterades i veckan. Polen ställde sig bakom Trumps förslag på 5 procent av BNP medan Natochefen Rutte nämnde 3,6 och 3,7 procent som en möjlig nivå på militära utgifter. Beslut väntas till sommaren.

För att begränsa Ryssland inkomster och förmåga till fortsatt krigföring i Ukraina vill bland andra Sverige se ett totalstopp för import av flytande rysk gas till EU och ett sänkt pristak på rysk olja med 10 dollar fatet. Prissänkningen beräknas kosta Ryssland över 200 miljarder kronor per år i minskade intäkter motsvarande 15 procent av deras försvarsbudget.

Det kan också noteras:

… att USA inför exportbegränsning av avancerade datachip till vissa EU-länder däribland Polen,

… att uppgifter från EU:s gränsbevakningsbyrå Frontex visar på en stor minskning av irreguljära migranter till EU 2024 jämfört med 2023,

... att 600 svenska soldater i dag lördag landsteg i Lettland för att inom Natosamarbetet försvara landet mot Ryssland.