Gästkrönika: 2025 – ett möjligt europeiskt frihetsår

När Donald Trump nu fått sin ’Liberation Day’ – med tullar införda vitt och brett mot resten av världen sätts det globala handelssystemet i rejäl gungning. För oss EU-medborgare och svenskar är det mycket dåliga nyheter. Den svenska exportens bidrag till vårt BNP är 31 % och USA är Sveriges tredje största exportdestination för varor. Även i EU i stort utgör den internationella handeln en betydande del av BNP. Effekterna kommer alltså bli kännbara både för företag och konsumenter.

För att minska effekterna av den amerikanska handelspolitiken är det av yttersta vikt för EU att parallellt öka takten i att stärka handelsmöjligheterna på andra håll. Med andra ord behövs fler handelsliberaliseringar – något vi inte sett tillräckligt mycket av de senaste fem åren.

Fokus i handelspolitiken har i stället legat på att bygga upp EU:s verktygslåda av defensiva instrument för att exempelvis möta orättvis konkurrens från länder utanför EU eller öka transparens i företagens globala värdekedjor. Syftet med dessa instrument är i många fall bra – men de gör det i sin natur ofta svårare och dyrare att handla med omvärlden. Ett alltför ensidigt fokus på det defensiva utan att samtidigt öppna nya marknader skapar således en negativ nettoeffekt på europeiska företags möjligheter att handla med länder utanför Europa. Något som i sin tur får konsekvenser på europeiskt välstånd.

En lösning på denna obalans stavas fler frihandelsavtal – något som ett flertal länder runtom i världen bör ha fått förnyat intresse för mot bakgrund av omvärldsutvecklingen. Här finns alltså en möjlighet för EU.  

Med Mercosur-länderna Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay finns ett avtal redo som i höst ska röstas om i EU och som kommer sänka tullarna betydligt, bland annat för de sektorer som blir lidande av de höjda amerikanska tullarna. Därtill har EU och Indien ambitionen att förhandla färdigt ett nytt frihandelsavtal innan årets slut. I båda dessa regioner finns viktiga varor och tjänster som svenska företag behöver – men också en stark efterfrågan på det våra företag har att erbjuda. Däremot hindrar idag komplicerade regler och höga tullar annars attraktiva affärsmöjligheter.

Förhandlingarna med Australien kollapsade häromåret och behöver komma upp på banan igen. Med Mexiko finns ett moderniserat avtal färdigt i väntan på att röstas igenom. Och med ASEAN-länderna i Sydostasien finns ett starkt momentum i förhandlingarna.  

EU bör fortsätta på den lovande inslagna vägen man stakat ut i början av denna mandatperiod och låta en amerikansk ’Liberation Day’ bli det definitiva startskottet för ett europeiskt ’Liberalisation Year’ när det kommer till EU:s handel med omvärlden. När USA går sin väg och minskar sin handel med omvärlden måste EU göra det motsatta. Just så ökar vi vårt välstånd, motverkar inflation, förbättrar vår motståndskraft och stärker vår konkurrenskraft i en skakig omvärld.

Björn Wedin
Gästkrönikör
Handelspolitisk expert, Svenskt Näringsliv