EU vill fasa ut all rysk energi till 2027

EU-kommissionen vill sätta punkt för Europas energiberoende av Ryssland. I det nya förslaget som lades fram på tisdagen presenteras en tidtabell för att gradvis fasa ut all import av rysk naturgas, olja och kärnbränsle innan utgången av 2027.

– Kriget i Ukraina har brutalt exponerat riskerna för utpressning, ekonomiskt tvång och prisstötar. Med [tidigare åtgärder] har vi diversifierat vår energiförsörjning och drastiskt minskat Europas tidigare beroende av ryska fossila bränslen. Nu är det dags för Europa att helt kapa sina energiband med en opålitlig leverantör, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i samband med att förslaget presenterades.

Tisdagens förslag innehåller nio konkreta åtgärder och en tydlig tidsplan. I ett första steg vill kommissionen förbjuda alla nya kontrakt för rysk gas och avsluta befintliga så kallade spotmarknadsköp senast i slutet av 2025. Spotkontrakt är korttidsavtal som ofta används för att snabbt köpa in gas på den öppna marknaden. Därefter ska alla återstående långtidskontrakt för rysk gas, både via rör och i flytande form, upphöra senast i slutet av 2027.

Enligt kommissionen importerar EU fortfarande 52 miljarder kubikmeter rysk gas årligen, motsvarande 19 procent av unionens totala gasimport. Det är en kraftig minskning från 45 procent före Rysslands invasion av Ukraina 2022, men beroendet är fortfarande betydande i vissa medlemsländer.  Importen av rysk olja har minskat från 27 till 3 procent, och all import av ryskt kol är redan förbjuden.

– I dag visar EU styrka och beslutsamhet. Budskapet till Ryssland är tydligt: Aldrig mer ska ni utpressa våra medlemsländer. Aldrig mer ska euro gå till er krigskassa. Er gas kommer att förbjudas. Er skuggflotta kommer att stoppas, sade EU:s energikommissionär Dan Jørgensen.

Kommissionen kommer nästa månad att presentera konkreta lagförslag som kräver att företag redovisar omfattningen av sina ryska gaskontrakt för nationella myndigheter och kommissionen i syfte att öka transparensen och spårbarheten av rysk gas på EU-marknaden.

När det gäller olja riktas särskilda åtgärder mot den så kallade ”skuggflottan” – tankfartyg som används för att kringgå sanktioner. Kommissionen vill öka övervakningen och samarbetet med internationella organisationer för att stoppa dessa transporter.

För att säkerställa en ordnad övergång måste medlemsländerna ta fram nationella planer som beskriver hur de ska bidra till utfasningen och hur de ska ersätta ryska leveranser. Särskilt utmanande blir det för Ungern och Slovakien, som fortfarande får över 80 procent av sin olja från Ryssland.

På kärnkraftsområdet vill kommissionen begränsa importen av anrikat uran från Ryssland och införa restriktioner för nya leveransavtal som undertecknas av Euratoms försörjningsbyrå. Flera EU-länder, särskilt de med ryskdesignade reaktorer, arbetar redan med att ersätta ryskt kärnbränsle med alternativa leverantörer.

Kommissionen bedömer att utfasningen av rysk gas kommer att ha begränsad påverkan på energipriserna, förutsatt att den sker gradvis och i takt med att nya försörjningskällor säkras.

– Trots den betydande minskningen av beroendet av ryska fossila bränslen under de senaste åren importerade vi fortfarande 19 procent rysk gas 2024. Detta äventyrar vår energisäkerhet och utsätter oss för ekonomisk utpressning och manipulation, sade Jørgensen.

EU ser ett gynnsammare marknadsläge under kommande år, med leveranser av flytande gas från USA, Kanada, Qatar och afrikanska länder som väntas överträffa den beräknade ökningen av global efterfrågan. Samtidigt ska EU:s satsningar på förnybar energi och energieffektivisering minska gasbehovet med uppskattningsvis 40–50 miljarder kubikmeter till 2027.

Planen möter dock hård kritik från flera håll. Svenska EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) anser att åtgärderna är otillräckliga och kommer för sent.

– Förra året skickade EU-länderna mer pengar till Putin än stödet till Ukraina till följd av vårt beroende av rysk energi. [Kommissionens plan] är långt ifrån tillräcklig, sade Wiesner i en kommentar.

Hon menar att kommissionen tvingas ta omvägar på grund av den ungerske premiärministern Viktor Orbáns blockerande av nya sanktioner.

– Till följd av Orbáns lojalitet till Putin stoppas nya sanktioner och EU-kommissionen tvingas ta omvägar för att strypa importen av den ryska gasen. Resultatet är långt ifrån tillfredsställande. Vi behöver ordentliga sanktioner och det snarast, sade Wiesner.

Även miljöorganisationen Greenpeace varnar för att EU riskerar att "ersätta ett katastrofalt beroende med ett annat – koppla ur Putins gas och koppla in Trumps". De menar att unionen istället bör fokusera på att minska energislöseri, isolera bostäder och kraftigt öka satsningen på förnybar energi.

Vägkartan är ett första steg. Redan nästa månad väntas kommissionen lägga fram konkreta lagförslag som ska förhandlas med Europaparlamentet och medlemsländerna. För att förslagen ska bli bindande krävs bred majoritet, men inte enhällighet, vilket kan underlätta processen trots motstånd från vissa länder.