EPP bröt med mitten och röstade igenom avreglering med ytterhögern

Europaparlamentet röstade på torsdagen igenom kraftigt lättnader i det regelverk för företagens hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet som började gälla i fjol. Omröstningen fick stöd av 382 ledamöter, medan 249 röstade emot och 13 lade ner sina röster. M, KD, SD och C röstade före medan S, MP, V och L röstade mot. Lättnaderna är del i de så kallade förenklingspaken som EU-kommissionen presenterat sedan den tillträdde för ett år sedan.

Den kristdemokratiska och konservativa partigruppen EPP valde att bryta det traditionella mittensamarbetet och istället få stöd av ytterhögergrupperna. Tillsammans röstade de igenom ändringar som innebär att färre företag kommer att behöva rapportera om sina miljö- och sociala påverkan, och att kraven på företag att övervaka sin värdekedja kraftigt begränsas.

Det är andra gången parlamentet röstar om regelförenklingspaketet. För tre veckor sedan misslyckades en kompromiss mellan EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE när en allians mellan gröna, vänstern och ytterhögern röstade ner förslaget med siffrorna 318 mot 309.

Stark kritik mot högersamarbetet
Beslutet att samarbeta med ytterhögern möts av omfattande kritik från socialdemokrater, liberaler och gröna.

– Det är inget annat än ett totalt haveri från Moderaterna. De har övergett mittensamarbetet i Europaparlamentet och valt att rösta med extremhögern, sade Socialdemokraternas Heléne Fritzon i en kommentar till Europaportalen.

Hon menade att socialdemokratiska S&D varit beredda att kompromissa och hitta gemensamma lösningar men fått kalla handen av EPP och förenklingspaketets chefsförhandlare Jörgen Warborn (M).

Den socialdemokratiske förhandlaren René Repasi gick, enligt Politico, så långt som att jämföra situationen med 1930-talet när konservativa bröt med socialdemokraterna och ingick regering med nazisterna.

Den gröna förhandlaren Kira Marie Peter-Hansen uttryckte stark kritik mot EPP:s agerande och sade att hon finner det upprörande att EPP stänger dörren för en pro-europeisk lösning, vägrar i veckor att träffa de tre demokratiska grupperna och istället går in i en allians med extremhögern.

Pascal Canfin från den liberala RE-gruppen sade att företagen värdesätter den stabilitet som det politiska centrumet ger och att det är en sorglig dag för Europa och stabiliteten i den europeiska demokratin.

Warborn: S&D skapade situationen
Jörgen Warborn, som lett förhandlingarna i EU-parlamentet, försvarar sitt agerande med att den socialdemokratiska S&D-gruppen inte kunde leverera tillräckligt med röster.

– Situationen som skapades förra gången [man röstade] var att 31 S&D-kollegor individuellt utmanade kommittémandatet tillsammans med de gröna, vänstern och [ytterhögergrupperna] PfE och ESN. Därför föll det. Och vi hade en överenskommelse med S&D, och det misslyckades eftersom S&D inte kunde leverera alla röster som de behövde för att vi skulle ha en majoritet, sade Warborn på en presskonferens efter torsdagens omröstning.

Han betonade att han endast lagt fram EPP:s ändringsförslag och inte förhandlat med högergrupperna.

– Jag lade fram EPP-ändringsförslag och det är det som röstades igenom i dag, sade Warborn.

När det gäller den så kallade "brandmuren" mot extremhögern, menade Warborn att den fortfarande gäller eftersom han inte förhandlat med dessa grupper utan endast lagt fram EPP:s förslag.

– Det var inga förhandlingar med de andra grupperna, sade han.

Omfattande förändringar godkända
De ändringar som parlamentet röstade igenom innebär tydliga höjningar av gränsvärdena för vilka företag som omfattas av reglerna. För hållbarhetsrapportering höjs gränsen till företag med mer än 1 750 anställda och en nettoomsättning över 450 miljoner euro per år.

För kraven på tillbörlig aktsamhet, det vill säga krav på företag att övervaka sina underleverantörers efterlevnad av mänskliga rättigheter och miljöregler, höjs gränsen ännu mer – till företag med mer än 5 000 anställda och en omsättning över 1,5 miljarder euro.

Parlamentet röstade också bort kravet på att företag ska utarbeta en övergångsplan för att anpassa sin affärsmodell till Parisavtalet. Dessutom togs det EU-gemensamma ansvarssystemet bort, vilket innebär att företag som bryter mot reglerna endast hålls ansvariga på nationell nivå.

De nya reglerna förenklar också standarderna för rapportering och gör sektorsspecifik rapportering frivillig. Mindre företag i värdekedjor skyddas från att behöva lämna mer information än vad som anges i frivilliga standarder.

Förhandlingar inleds med ministerrådet
Torsdagens omröstning innebär att parlamentet nu kan inleda förhandlingar med medlemsländerna i ministerrådet om förenklingspaketets slutliga utformning. Ministerrådet antog sin förhandlingsposition redan i juni 2025.

Det finns flera viktiga skillnader mellan parlamentets och rådets positioner. När det gäller hållbarhetsrapportering ligger parlamentet något högre med en gräns på 1 750 anställda, medan rådet vill ha 1 000 anställda. Båda kräver dock en omsättning över 450 miljoner euro.

För tillbörlig aktsamhet ligger de två institutionerna nära varandra. Både parlamentet och rådet vill ha en gräns på 5 000 anställda och 1,5 miljarder euro i omsättning.

När det gäller övergångsplaner för klimatanpassning finns det betydande skillnader. Parlamentet har tagit bort kravet helt från direktivet om tillbörlig aktsamhet, medan rådet behåller ett krav på att företag ska anta en plan men med frivilliga designelement och en tvåårig övergångsperiod.

Båda lagstiftare är överens om att det EU-gemensamma ansvarssystemet ska tas bort och ersättas med nationella system.

Warborn betonade att han är redo att arbeta intensivt för att nå en överenskommelse före årsskiftet.

– Vi kommer att börja redan på tisdag, och jag själv och mitt team är beredda att arbeta dygnet runt för att slutföra detta före årets slut, sade han.