Klimattoppmöte öppnar i Brasilien – EU vill se mer konkret handling

När världens länder samlas för det 30:e årliga FN-mötet om klimatförändringarna står genomförandet i centrum. Denna gång handlar det mindre om nya globala regelverk och mer om hur länderna ska uppfylla sina åtaganden.

– Fokus ska nog ligga på det som sker lite vid sidan av förhandlingen, alltså hur går det i klimatarbetet? sade Mathias Fridahl, expert på klimatpolitik vid Linköpings universitet, till TT/GP.

EU:s linje är tydlig: världen behöver inga fler mål utan måste genomföra de beslut som redan fattats.

– Vi behöver inga fler mål, vi behöver genomföra och stötta varandra i hur, sade Mattias Frumerie, Sveriges chefsförhandlare.

EU:s klimatmål på plats
I sista minuten, mindre än en vecka före mötet, enades EU:s ministrar om unionens klimatmål för 2035 – ett åtagande som skulle ha lämnats in redan i februari. Målet är att minska EU-utsläppen med mellan 66 och 72 procent jämfört med 1990 års nivåer.

António Costa, Europeiska rådets ordförande, framhöll vid mötets öppnande att EU:s nettoutsläpp av växthusgaser minskade med 37 procent mellan 1990 och 2023, samtidigt som ekonomin växte med 68 procent.

– Vi förblir fullt engagerade i Parisavtalets ambition och dess multilaterala anda, sade Costa.

Han betonade att EU, som världens största bidragsgivare av klimatfinansiering, är berett att mobilisera ännu mer resurser genom att reformera det internationella finansiella systemet och engagera både offentlig och privat sektor.

Nya klimatplaner saknas
En central punkt på dagordningen är ländernas uppdaterade klimatplaner, de så kallade NDC:erna (nationellt fastställda bidrag). Enligt Parisavtalet skulle alla länder ha lämnat in nya mål för 2035 senast i februari i år.

Men endast en tredjedel av världens länder hade i slutet av oktober lämnat in sina planer. Tillsammans täcker de presenterade målen hälften av de globala utsläppen, men siktar endast på att minska utsläppen med omkring tio procent till 2035.

EU vill att mötet ska resultera i en uppfordran till andra länder att lägga fram mer ambitiösa mål.

– Det bästa vore om de kunde bli en uppmaning till andra länder att använda lösningar som till exempel svenska bolag kan erbjuda, sade Mattias Frumerie.

Enligt FN:s miljöprogram skulle världen utan ytterligare åtgärder gå mot en uppvärmning på cirka tre grader – dubbelt så mycket som det 1,5-gradsmål som antogs i Paris 2015, uppger Tagesschau.

Finansiering i fokus
Pengar är en avgörande fråga på mötet. Vid förra årets toppmöte i azerbajdzjanska Baku lovade rika länder att ge utvecklingsländer minst 300 miljarder dollar per år senast 2035 för att hjälpa dem att hantera klimatförändringarna. Men det är långt mindre än vad fattigare länder säger att de behöver.

Överenskommelsen innehöll också en ambition att höja detta till 1 300 miljarder dollar från både offentliga och privata källor. Brasilien har presenterat en "färdplan" för hur målet ska nås, som kallas "Baku to Belém Roadmap to 1.3T".

Fossila bränslen och förnybart
Vid toppmötet i Dubai 2023 enades länderna för första gången om behovet att "övergå från fossila bränslen i energisystemen". Men formuleringen stärktes inte vid mötet i Baku förra året.

EU vill att COP30 ska bekräfta och förstärka detta beslut. Unionen ser också att mötet behöver diskutera hur länderna kan stödja varandra i den gröna omställningen.

I Dubai lovade länderna att tredubbla den globala kapaciteten för förnybar energi till 2030. Enligt Internationella energirådet är världen inte på väg att nå det målet, även om förnybar energi förväntas växa kraftigt. Några ljusglimtar är att färska uppgifter visar att sol, vind och vatten nu har övertagit kol som världens största energikälla.

Klimatanpassning på agendan
Värdlandet Brasilien lyfter fram klimatanpassning som en prioriterad fråga – hur världen ska anpassa sig till de klimatförändringar som redan sker.

EU vill enas om en lista med 100 "anpassningsindikatorer" så att världens framsteg på området kan mätas noggrant och jämföras mellan olika regioner.

Brasilien har också lanserat en fond som siktar på att samla in 125 miljarder dollar för att skydda tropiska skogar.

Utmaningar i skuggan
Mötet sker under komplicerade politiska förhållanden. USA, som tidigare varit en drivande kraft, har under president Donald Trump, en uttalad klimatförnekare, dragit sig ur Parisavtalet och skickar inga högt uppsatta tjänstemän till mötet.

Det lägger ett större ansvar på EU, som traditionellt delat ledarrollen med Washington. Men unionen är själv splittrad – i förhandlingarna om 2035-målet krävde flera EU-länder stora eftergifter, vilket försvagade delar av EU:s gröna politik.

Relationen till Kina, världens största utsläppare, är också ansträngd. EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra kallade enligt Politico Kinas klimatmål för 2035 en "klar besvikelse", vilket ledde till en ovanlig tillrättavisning från Peking.

Trots svårigheterna framhåller både FN och EU att betydande framsteg har gjorts sedan Paris-avtalet. Engagemanget för 1,5-gradsmålet har enligt FN drivit på "nästan universell klimatåtgärd" och bidragit till att sänka den förväntade uppvärmningen – även om världen fortfarande inte agerar i den takt som krävs.

COP30 pågår till och med fredagen den 21 november men förhandlingarna väntas dra över på grund av sista-minuten-diskussioner för att säkra ett avtal.