Vag kompromiss på klimattoppmötet

FN:s klimattoppmöte COP30 i Brasilien slutade efter nästan ett dygns övertid med ett avtal som beskrivs som en besvikelse av både svenska politiker och miljöorganisationer. Den stora stridsfrågan – en färdplan för utfasning av fossila bränslen – blockerades av oljestater och hamnade utanför den slutgiltiga överenskommelsen.

Efter 13 dagars intensiva förhandlingar i brasilianska Belém klubbades avtalet igenom på lördagskvällen. Mer än 80 länder, inklusive EU, hade krävt en konkret plan för hur världen ska fasa ut olja, kol och gas. Men motstånd från länder som Saudiarabien och Ryssland gjorde att fossila bränslen inte ens nämns i den slutgiltiga texten.

– Det blev en besvikelse. Varken ett kliv framåt som vi hade behövt i dessa tider, men inte heller ett bakslag där det är försämrat gentemot exempelvis förra året, sade Sveriges klimatminister Romina Pourmokhtari (L), enligt Expressen.

Geopolitiska spänningar präglade mötet
Förhandlingarna präglades av tydliga geopolitiska motsättningar. EU och ett fåtal andra länder stod i praktiken ensamma i kampen för skarpare klimatåtaganden, enligt Politico. Oljestater, BRICS-länderna och flera utvecklingsländer bildade en motsatt front.

EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra erkände att unionen hade velat se mer ambition.

– Vi ska inte dölja att vi hade föredragit att få mer, att ha större ambitioner på alla områden, sade Hoekstra.

Under de sista timmarna av förhandlingarna hotade EU att blockera hela avtalet. Storbritannien övervägde att lämna mötet. Men när morgonen grydde hade kompromissen tagit form.

– Det var på gränsen för oss vid tillfällen under natten – och för EU – eftersom vi helt enkelt tänkte att vi måste kunna se människor i ögonen, sade Storbritanniens energiminister Ed Miliband.

Brasilien lovar fortsatt arbete
Istället för en bindande färdplan lovade Brasiliens COP30-ordförande André Corrêa do Lago att hans land ska driva arbetet vidare under det kommande året genom två separata initiativ – ett för fossila bränslen och ett för avskogning. Dessa kommer att ligga utanför den formella FN-processen.

– Vi vet att vissa av er hade större ambitioner, sade Corrêa do Lago till de församlade delegaterna, uppger Financial Times.

Det var heller inte bara fossila bränslen som vållade problem. Även frågan om handelshinder och klimatfinansiering skapade spänningar. Kina och Indien kritiserade EU:s planerade koldioxidtull på import och handelsfrågor lades till på dagordningen efter deras påtryckningar.

Tredubblad klimatanpassning – men försenad
En av de få ljuspunkterna i avtalet var beslutet att tredubbla den finansiella hjälpen till utvecklingsländer för klimatanpassning. Stödet ska nå 120 miljarder dollar per år – men först till 2035, fem år senare än vad många fattigare länder hade krävt.

Finansieringen ska hjälpa de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna att anpassa sig till ökande temperaturer, översvämningar och torka. Frågan hade varit en av utvecklingsländernas viktigaste prioriteringar.

– Med tanke på dagens geopolitiska omständigheter är vi faktiskt ganska nöjda med det paket som kom ut, sade Ilana Seid, ordförande för koalitionen av små östater (AOSIS), enligt TT.

Utsläppsmål och genomförande
Avtalet uppmanar länderna att leva upp till sina befintliga klimatlöften men innehåller inga skarpare krav på minskade utsläpp. Istället införs ett så kallat "acceleratorprogram" som ska öka takten i klimatomställningen.

Texten hänvisar till den konsensus som nåddes vid COP28 i Dubai för två år sedan där världens länder kom överens om att fasa ut fossila bränslen till 2050 och tredubbla förnybar energi till 2030.

Men för många var det inte tillräckligt. FN:s generalsekreterare António Guterres påpekade att klyftan mellan nuvarande åtgärder och vad vetenskapen kräver fortfarande är "farligt stor".

EU-parlamentariker kritiska
EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C), som ingick i EU:s delegation, var kritisk.

– Vi har fortfarande ingen klar väg till fossilfrihet och trots att det skett framsteg i de mindre förhandlingsrummen, är resultatet i dag långt ifrån tillräckligt. Tyvärr ser vi fortfarande att oljeländerna dominerar klimattoppmötena, sade hon till Aftonbladet.

Socialdemokraten Heléne Fritzon, även hon på plats, konstaterade att EU mötte stort motstånd.

– EU har visat viktigt ledarskap under förhandlingarna och varit den främsta kraften som kämpat för utfasning av det fossila och fortsatt fokus på att minska utsläppen. Men vi har mött stort motstånd och det är helt uppenbart att det pågår stora förändringar av de globala maktrelationerna, sade hon i ett uttalande.

Mohammed Chahim, vice ordförande för EU-parlamentets delegation och ledamot från Nederländerna, menade att resultatet bekräftar klyftan mellan ambitioner och handling.

– Utfallet från COP30 säkrar en minimal grund för globalt klimatarbete, men takten är alltför otillräcklig för att möta klimatkrisens brådska. President Lula satte ribban högt, och EU kom med avsikten att leda en koalition av ambitiösa länder. Men motståndet från bland andra oljestaterna var för stort, och de geopolitiska balanserna har tydligt förskjutits, sade Chahim.

Han varnade för att EU riskerar bli alltmer isolerat.

– Tillsammans med Storbritannien fick EU ro mot strömmen för att rädda någon ambition alls. Detta isolerar Europa alltmer från resten av världen. EU måste nu brådskande bygga nya koalitioner för att förhindra att vi blir isolerade igen i framtida förhandlingar, sade Chahim.

Hård kritik från miljöorganisationer
Svenska miljöorganisationer var skoningslösa i sin kritik. Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén kallade resultatet en "stor besvikelse".

– COP30 har inte lyckats leverera en tydlig plan att fasa ut fossila bränslen – trots att vetenskapen och människor över hela världen kräver det, sade Lexén i en kommentar.

WWF:s klimatexpert Martin Wadmark menade att mötet slutade med ett av de svagaste resultaten på många år.

– COP30 skulle vara ögonblicket då vi enades om handling. I stället slutade det med det svagaste utfallet på många år. Det är ett svek mot Parisavtalet, sade Wadmark, enligt TT.

USA:s frånvaro påverkade
En viktig faktor bakom det svaga resultatet var USA:s frånvaro. President Donald Trump har dragit tillbaka landet från Parisavtalet och kallat global uppvärmning för ett "bedrägeri".

Tysklands klimatminister Carsten Schneider talade om en "ny världsordning".

– Någonting har förändrats, och det har blivit mycket tydligt här, sade Schneider, skriver Politico.

Flera europeiska förhandlare klagade på att Saudiarabien och andra oljeproducenter aggressivt blockerade varje försök att nämna fossila bränslen i texten.

– Vi mötte en mycket stark petroleumindustri som organiserade en blockerande majoritet här mot varje framsteg, sade Schneider.

Vägen framåt
Trots besvikelsen betonade flera att alternativet till ett avtal hade varit värre. FN:s klimatchef Simon Stiell sade att resultatet visade att världen fortfarande kan samarbeta.

– Jag säger inte att vi vinner klimatstriden. Men vi är utan tvekan fortfarande med i den, och vi slåss tillbaka, sade Stiell.

Irlands tidigare president Mary Robinson, som varit FN:s särskilda sändebud i klimatfrågor, var försiktigt positiv.

– Det här avtalet är inte perfekt och långt ifrån vad vetenskapen kräver. Men i en tid då multilateralismen prövas, är det av stor betydelse att länder kan ta sig framåt tillsammans, sade Robinson.

Flera förhandlare medgav att EU hade underskattat BRICS-ländernas styrka och överskattat sina egna allierade.

– Vi måste verkligen tänka igenom vad EU:s roll är i dessa globala samtal, sade en hög europeisk förhandlare. Vi underskattade BRICS och överskattade vår styrka lite – och vi överskattade definitivt enheten hos dem vi anser vara våra allierade.

Nästa klimattoppmöte, COP31, kommer att hållas i Turkiet.