Ny lag om kvalitetsjobb ska säkra EU:s konkurrenskraft

EU-kommissionen lanserade i veckan en färdplan för kvalitetsjobb som ska möta de strukturella utmaningarna på den europeiska arbetsmarknaden. Trots rekordhög sysselsättning påverkas arbetare fortfarande av globala kriser, stigande levnadskostnader och snabba förändringar, samtidigt som produktivitetstillväxten är låg och en relativt stor fattigdom kvarstår trots arbete.

– För ett år sedan lovade jag att sätta kvalitetsjobb i hjärtat av EU:s konkurrenskraft. I dag levererar vi, sade den ansvariga EU-kommissionären Roxana Mînzatu vid en presskonferens.

Färdplanen står på tre ben: att skapa och upprätthålla kvalitetsjobb, modernisering samt stärkta skyddsnät. Den har tagits fram efter omfattande samråd med cirka 200 organisationer, däribland fackföreningar och arbetsgivarorganisationer i alla medlemsländer.

Produktivitet och löner i fokus
Initiativet kopplar kvalitetsjobb till konkurrenskraft. Enligt den så kallade Draghi-rapporten om EU:s konkurrenskraft går högre produktivitet hand i hand med förbättrad jobbkvalitet. Färdplanen betonar att investeringar i kompetens, en stark industriell bas och rätt incitament för företag som satsar på personal är avgörande.

En del är att stärka kollektivavtalens roll. I två tredjedelar av medlemsländerna har kollektivavtalstäckningen minskat, från cirka 77 procent år 2005 till 66 procent år 2024. Kommissionen vill vända den trenden.

Skäliga löner lyfts fram som en hörnsten. Direktivet om skälig minimilön har redan gett resultat – länder som införde lagstadgade minimilöner har sett reallönerna öka med upp till 10 procent.

– Rättvis ersättning skyddar köpkraften, minskar ojämlikheten och gör arbete genuint attraktivt, sade Mînzatu.

Modernisering med skydd
Kommissionen betonar att digitaliseringen och artificiell intelligens omformar arbetslivet. men också att att ny teknik kan öka produktiviteten och förbättra arbetsmiljön.

– Teknik utvecklas och det måste våra arbetsplatser också göra. Men att omfamna innovation betyder inte att överge skyddsåtgärder, sade Mînzatu.

Färdplanen lyfter behovet av transparens kring algoritmisk styrning av arbete, mänsklig inblandning i AI-system och etiska gränser för övervakning av arbetare. Enligt en undersökning anser 84 procent av européerna att dessa tekniker måste hanteras noggrant på arbetsplatsen.

Bättre arbetsmiljö och skydd mot utnyttjande
Arbetsmiljöfrågorna får betydande utrymme. Varje år dör över 170 000 människor i EU av arbetsrelaterade sjukdomar, och omkring 3 300 dödsolyckor inträffar. Dessutom sker över 220 000 allvarliga olyckor som leder till frånvaro längre än tre månader.

Kommissionen planerar att se över arbetsmiljödirektiven för att bättre hantera psykosociala och ergonomiska risker, inklusive arbete på distans. Samtidigt betonas att varje euro som investeras i säkrare arbetsplatser ger mer än dubbel avkastning i form av högre produktivitet och färre sjukskrivningar.

Färdplanen tar också upp underentreprenad och bemanningsbranschen, där långa och ogenomskinliga kedjor kan leda till utnyttjande av arbetare, särskilt inom bygg, transport och jordbruk. Stärkt tillsyn, ökad transparens och ansvarssystem för arbetsgivare föreslås.

Ny lag på väg
Parallellt med färdplanen inleder kommissionen ett formellt samråd med arbetsmarknadens parter om en kommande lag som ska föreslås under 2026.

Lagen ska uppdatera EU:s regelverk för att skydda arbetare samtidigt som konkurrenskraften stöds. Den kommer att komplettera samrådet om rätten att koppla bort och distansarbete som avslutades i oktober 2025.

EU-finansiering stöder målen
För att omsätta politiken i praktiken vill EU-kommissionen avsätta betydande medel. I det föreslagna nästa budgetramverket ska minst 14 procent av medlen i de nationella och regionala partnerskapsprogrammen ägnas åt sociala mål.

Kommissionen framhåller att den europeiska sociala modellen är en tillgång som lockar människor till Europa och gör unionen mer motståndskraftig.

– Den europeiska sociala modellen är vår juvel. Den lockar människor till Europa, gör oss mer motståndskraftiga och stöder både konkurrenskraft och social rättvisa, sade Mînzatu.