von der Leyen: EU måste projicera makt i konfliktfylld värld

von der Leyen och EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas talade måndag inför EU:s ambassadörer i Bryssel. Budskapet från båda var tydligt: EU måste anpassa sig till en mer konfliktfylld värld där internationella normer och regler inte längre ger det skydd som unionen tidigare kunde räkna med.

von der Leyen beskrev en värld där EU inte kan dra sig tillbaka och hoppas på stabilitet.

– Idén att vi helt enkelt kan retirera och dra oss undan från denna kaotiska värld är en villfarelse, sade von der Leyen.

Ifrågasätter konsensuskulturen
Ursula von der Leyen frågade sig om EU:s institutioner och beslutsfattande är rustade för dagens värld. Hon pekade på systemet med konsensus och kompromisser som kan vara mer till hinder än hjälp för unionens trovärdighet som geopolitisk aktör.

– Vi måste reflektera över om vår doktrin, våra institutioner och vårt beslutsfattande, allt utformat i en efterkrigsvärld präglad av stabilitet och multilateralism, har hållit jämna steg med förändringstakten omkring oss, sade von der Leyen.

Som exempel nämnde hon svårigheterna – efter Ungerns blockering – att få igenom lånet på 90 miljarder euro till Ukraina trots att alla 27 stats- och regeringschefer har godkänt det.

– Detta går tillbaka till den punkt jag gjorde tidigare om huruvida vårt system fortfarande kan leverera effektivt, sade von der Leyen.

Säkerhet som organisationsprincip
von der Leyen presenterade en utrikespolitik i tre delar där säkerhet och försvar kommer först. Säkerhet ska enligt henne genomsyra alla politikområden och bli den grundläggande principen för EU:s agerande.

– För att söka fred i dagens värld måste Europa kunna projicera makt, avskräcka, motverka och öka vårt inflytande, sade von der Leyen.

Kaja Kallas kopplade ihop dagens två stora kriser – kriget i Mellanöstern och Rysslands invasion av Ukraina – och menade att båda har sin grund i undergrävandet av internationell rätt.

– Detta eskalerade när Ryssland, en permanent medlem i FN:s säkerhetsråd, invaderade sin granne utan konsekvenser. Det gick inte obemärkt förbi. Istället skickade det en signal till världen att det inte längre finns något ansvarsutkrävande för ens handlingar. Regelverket har kastats ut genom fönstret, sade Kallas.

Massiv handelssatsning
Den andra prioriteringen är handel och investeringar. von der Leyen lyfte fram de handelsavtal som EU har slutit på sistone: Mexiko, Schweiz, Indonesien, Mercosur och Indien. Australien är nästa i tur.

– Världen vill handla med Europa, sade von der Leyen och räknade upp Filippinerna, Thailand, Malaysia, Förenade Arabemiraten och fem länder i östra och södra Afrika som nästa partners.

EU:s nätverk av handelsavtal täcker nu nästan 50 procent av global BNP. Mer än hälften av EU:s handel sker inom detta nätverk.

Kommissionsordföranden betonade att handelsavtalen inte är ideologi utan praktisk politik för att stärka europeiska familjer och företag.

– Öppna marknader och pålitliga värdekedjor gör vår ekonomi starkare. Och en starkare ekonomi hemma gör oss starkare i världen, sade von der Leyen.

Global Gateway, EU:s investeringsprogram utanför unionen, har redan överträffat sitt ursprungliga mål om 300 miljarder euro. von der Leyen räknar med att programmet passerar 400 miljarder euro nästa år.

Hon lyfte fram strategiska projekt som transkaspiska transportkorridoren, som ska korta landresan mellan Centralasien och Europa från 30 till 15 dagar.

– Precis som kol och stål förde Europa samman efter andra världskriget kan denna nya korridor göra handel och samarbete till norm i en orolig region, sade von der Leyen.

Står fast vid Ukraina
Båda talarna betonade att EU står fast vid sitt stöd till Ukraina. Von der Leyen slog fast att unionen alltid kommer att stå vid Ukrainas sida, oavsett vad som händer någon annanstans.

– Kriget måste sluta på ett sätt som inte sår fröna till framtida konflikter, sade hon.

Kallas varnade för att Ryssland inte vinner på slagfältet men kan vinna mer vid förhandlingsbordet. – Den mörka verkligheten är att det inte finns några tecken på att Ryssland vill avsluta kriget. Lördagens massiva attacker mot Ukraina, som återigen dödade många civila, gör detta solklart. Tvärtom pekar allt vi ser på slutsatsen att Ryssland vill utvidga kriget, sade hon.

EU är Ukrainas största supporter med 195 miljarder euro i stöd sedan 2022, exklusive det planerade lånet på 90 miljarder euro.

Utvidgning som säkerhetspolitik
Både von der Leyen och Kallas beskrev EU:s utvidgning som en säkerhetspolitisk fråga snarare än en ideologisk. Von der Leyen sa att unionen måste vara redo att ta emot Västra Balkan, Moldavien och Ukraina.

– Utvidgning handlar inte om ideologi. Det är en fråga om europeiskt gemensamt intresse och säkerhet, sade hon.

Kallas påpekade att fler européer stöder utvidgning än oroar sig för okontrollerad migration, enligt Eurobarometern.

– Utvidgning är motgiftet mot rysk imperialism och ett tecken på att det mest ambitiösa multilaterala projektet i historien, Europeiska unionen, är här för att stanna, sade Kaja Kallas.