Budgetstriden i Bryssel hårdnar – 16 länder mot 9

EU-ministrarna samlades på tisdagen i Bryssel för att diskutera flerårsbudgen för 2028–2034. Kommissionens förslag innebär en budget på närmare två biljoner euro inklusive återbetalningen av unionens coronafond, motsvarande 1,26 procent av EU-ländernas samlade BNI. Det är en nivå Sverige och andra menar skulle höja deras nationella EU-avgifter alltför mycket.

– Vi är i ett mycket avancerat skede, sade Cyperns biträdande minister för EU-frågor, Marilena Raouna, som leder tisdagens förhandlingar.

Sammanhållningens vänner kräver mer
Dagen före mötet presenterade en koalition av 16 länder under beteckningen sammanhållningens vänner en gemensam deklaration, samordnad av Rumänien. Gruppen inkluderar bland annat Italien, Spanien och Polen.

Länderna kräver att sammanhållningspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken och fiskeripolitiken skyddas från reala nedskärningar. I kommissionens förslag är de tre politikområdena "de enda som i reala termer möter nedskärningar, trots den samlade ökningen av den nya flerårsbudgetens storlek", heter det i deklarationen.

– Vi behöver en stark budget för EU:s nuvarande ambitioner, sade Rumäniens utrikesminister Oana Țoiu inför tisdagens möte.

Gruppen kräver dessutom avskaffande av nettobetalarländernas medlemsrabatter, något som bland annat Sverige har i dag, och är öppen för att diskutera nya egna medel och gemensamma lån.

Jordbruk som säkerhetsfråga
Koalitionens försvar av jordbruksanslagen kopplas explicit till det geopolitiska läget.

– Den gemensamma jordbrukspolitiken säkerställer att vi har trygg livsmedelsförsörjning, vilket är mycket viktigt givet det geopolitiska läget, sade Polens statssekreterare Ignacy Niemczycki.

"Moderniserarna" slår tillbaka
Mot sammanhållningskoalitionen organiserade sig nio nettobetalarländer under ett frukostmöte som Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) stod värd för. Även Frankrike och Tyskland deltog – en konstellation som ger gruppen viss politisk och ekonomisk tyngd.

Gruppen kräver lägre totalvolym, modernisering av budgetens innehåll mot försvar, konkurrenskraft och stöd till Ukraina, samt stärkt koppling till rättsstatens principer.

Österrikes EU-minister Claudia Bauer menade att volymen i förslaget är klart för hög.

– Det kan inte vara så att man på europeisk nivå agerar som om det inte finns några gränser, sade Bauer.

– Jag ser att det behövs två saker: volymen måste ner, och innehållet i budgeten måste vara tydligare inriktat på säkerhet och konkurrenskraft. Men budgetvolymen som den är nu i förslaget, det är inte rimligt. Det skulle innebära en alltför omfattande ökning av den svenska avgiften, sade Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) till Europaportalen.

Enligt Sveriges nuvarande beräkningar skulle den nya budgeten innebära en 80-procentig ökning av Sveriges EU-avgift. Det står i kontrast till ökningen på 60 procent som Rosencrantz uppgav i november förra året, en beräkning som EU-ministerns kansli då beskrev som “mycket osäker”. 

När du var här för ett halvår sedan sade du att budgeten skulle leda till att Sveriges bidrag ökas med ungefär 60 procent. Vad är det som har ändrats sedan dess?

– Det är svårt att få exakta siffror, även 80 procent som vi har beräkningar på nu är ju konservativt beräknat. Det skulle kunna vara mer också. Så det beror lite på ibland om man räknar med betalningar, åtaganden eller hur man räknar. Men att det skulle bli en mycket kraftig ökning för svensk avgift är väldigt tydligt hur man än räknar, sade Jessica Rosencrantz.

Irland tar över stafettpinnen
Det cypriotiska ordförandeskapet väntas presentera ett nytt förhandlingsunderlag i början av juni, följt av ett toppmöte i Europeiska rådet den 18 juni. Irland tar därefter vid förhandlingarn den 1 juli.

Irland håller medvetet låg profil i förhandlingarna inför maktskiftet.

– Vi kommer att behöva vara en ärlig mäklare i flerårsbudgetförhandlingarna, och vi tar den rollen på mycket stort allvar, sade Irlands statssekreterare för EU-frågor, Thomas Byrne.