Franska valet: Le Pen vill kapa EU-notan – rivalerna kräver tuffare union

Frankrikes presidentval avgörs i två omgångar den 18 april och den 2 maj nästa år. I de senaste opinionsmätningarna leder högerextrema Nationell samlings (RN) presidentkandidat Marine Le Pen med bred marginal, med vänsterpopulistiska Okuvliga Frankrikes (LFI) Jean-Luc Mélenchon och liberalkonservative Édouard Philippe som närmaste utmanare. På torsdagen möttes sju av kandidaterna i den första debatten, arrangerad av arbetsgivarorganisationen Medef.

EU-notan i skottgluggen
Le Pen vill sätta ett tak för Frankrikes bidrag till EU:s budget. Enligt henne finns det ingen anledning att landets nettobidrag ska överstiga fem miljarder euro – ett utspel som landar mitt i förhandlingarna om nästa flerårsbudget för perioden 2028–2034.

– Det finns ingen större anledning att ge unionen mer än fem miljarder euro i nettobidrag, sade Marine Le Pen.

De senaste åren har Frankrikes nettobidrag – alltså avgiften minus olika stöd – till EU legat på knappt nio miljarder euro.

Hon riktade också skarp kritik mot att Frankrike ofta skärper EU:s minimikrav i egen lagstiftning, en fråga som tidigare även lyfts i svensk debatt. Som exempel nämnde hon EU:s direktiv om lönetransparens, som gäller företag med minst 100 anställda. Frankrike har föreslagit att sänka gränsen till 50 anställda.

– Vi ska göra bättre, vi gör det för företag med 50 anställda. Bravo, underbart! Kommissionsordförande von der Leyen kommer att applådera, sade Le Pen syrligt.

Bruno Retailleau, kandidat för kristdemokratiska och konservativa Republikanerna (LR), instämde i kritiken mot regelbördan och gick längre i sitt förslag om en lagändring.

– Jag kommer att föreslå att all överimplementering av EU-rätt förbjuds genom en grundlag. Det får vara nog med att Frankrike lägger på extra, sade Bruno Retailleau.

Handelskrig mot Kina och kritik mot Trumphandelsavtalet
Flera kandidater krävde en tuffare europeisk linje mot subventionerad kinesisk export. Raphaël Glucksmann, ledare för socialdemokratiska Place Publique, vill använda EU:s offentliga upphandling som vapen och införa så kallade spegelnormer mot länder som inte lever upp till unionens krav.

– Vi inför en köp-europeiskt-lag för allt. Vi använder EU:s 2 000 miljarder euro i offentlig upphandling för att reservera dem åt europeisk produktion. Vi slutar köpa kinesiskt för europeiska skattebetalares pengar, sade Raphaël Glucksmann.

Marine Tondelier, partiledare för gröna Les Écologistes, ville dessutom utvidga EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen – en tullavgift som ska jämna ut konkurrensvillkoren gentemot länder med lägre klimatkrav – till fler sektorer.

Édouard Philippe, tidigare premiärminister och kandidat för liberalkonservativa Horizons, riktade i stället in sig på EU:s handelsrelation med USA.

– Det var patetiskt att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har undertecknat avtalet med Donald Trump i Skottland, sade Édouard Philippe.

Pensionsstriden fortsätter
2023 års pensionsreform, som höjde pensionsåldern och som just nu är pausad, var på nytt en stridsfråga. Le Pen och Mélenchon vill båda backa tillbaka pensionsåldern, medan Philippe och Retailleau vill se längre arbetsliv. Gabriel Attal, tidigare premiärminister och kandidat för liberala Renaissance, gick längst i att ifrågasätta själva systemet.

– Om vi inte hade något pensionssystem i Frankrike i dag och skulle bygga ett år 1921, skulle vi av demografiska skäl inte göra det som ett fördelningssystem. Vi skulle bygga ett kapitaliserat system, sade Gabriel Attal.

Kamp om industrin och arbetskraften
Återindustrialiseringen var ett annat centralt tema, om än med skilda recept från kandidaterna. Mélenchon upprepade sitt krav på att förstatliga stålbolaget Arcelor Mittal, vars framtid i Frankrike han menar är hotad.

– Herr Mittal lämnar landet vid första bästa tillfälle om vi inte tar kontroll över detta verktyg i tid, sade Jean-Luc Mélenchon.

Tondelier lyfte i stället bristen på arbetskraft som ett hinder för industrisatsningar, med hänvisning till en rapport från Medef.

– Jag har läst [arbetsgivarorganisationen Medefs] rapport som visar att den franska ekonomin inte skulle fungera år 2050 utan 3,6 miljoner utländska arbetstagare, sade miljöpartisten Marine Tondelier.

Regelkrångel ska bort
Kritiken mot den så kallade regelbördan – både fransk och europeisk – var ett återkommande tema. Retailleau vill agera snabbt efter ett eventuellt tillträde.

– Redan några veckor efter mitt tillträde i Élyséepalatset avskaffar jag genom förordning ett hundratal av de mest orimliga reglerna, sade Bruno Retailleau.

Attal föreslog i stället en tidsgräns för överklaganden av industriprojekt för att komma åt vad han kallade en kultur av systematiska överklaganden som han menar hindrar investeringar.

– Efter 18 månader finns det inte fler möjligheter att överklaga. Då får företagaren ett tydligt svar på sitt projekt, sade Gabriel Attal.

Skuldkrisen i bakgrunden
Skuldkrisen genomsyrade hela debatten. Flera kandidater lade fram sparplaner på mellan 40 och 125 miljarder euro för att komma till rätta med underskottet. Vänsterpopulisten Mélenchon upprepade sitt förslag om att Europeiska centralbanken ska skriva av delar av Frankrikes statsskuld vilket mötte hårt motstånd från flera av hans rivaler under debatten.

Debatten var den första inför det franska presidentvalets första valomgång den 18 april nästa år.