Riksdagsvalet: Partiernas viktigaste EU-frågor

På tisdagen fick åtta partiföreträdare, under en debatt i Europahuset i Stockholm inför riksdagsvalet, en dryg minut var att svara på en och samma fråga: vilken EU-fråga väger tyngst för partiet om det hamnar i regeringsställning. Svaren varierade kraftigt i hur konkreta de var.

Tre bokstavstrior
Tre partier valde att paketera sitt svar som en minnesramsa.

Erik Ottoson (M), riksdagsledamot och ordförande i EU-nämnden, landade i partiets etablerade formel.

– Vi kan återgå till våra tre k:n, konkurrenskraften, krig och kriminaliteten, sade han.

Emma Wiesner (C), EU-parlamentariker, svarade i samma anda men med ett annat bokstavsval.

– Jag vet inte om tre k:n. Jag valde tre u:n istället, sade hon: utgifterna, utsläppshandeln och Ukraina – tre frågor hon menade kräver enighet inom en kommande regering. Hon riktade samtidigt kritik mot EU:s planerade konkurrenskraftsfond.

– Det är en enorm konkurrenskraftsfond där man à la fransk modell uppfinner nya fonder för att stötta enskilda bolag [...] Det är inte den typen av industripolitik vi i Centerpartiet vill se, sade Wiesner.

Alice Teodorescu Måwe (KD), EU-parlamentariker, presenterade partiets bokstavstrio.

– I Europaparlamentsvalet gick jag till val på fred, frihet och frihandel. De tre f:n, sade hon, och kopplade dem till konkurrenskraft, Ukraina och europeiska värderingar.

Ukraina och sanktionerna mot Ryssland
Karin Karlsbro (L), EU-parlamentariker, pekade ut fortsatt stöd till Ukraina och hårdare sanktioner mot Ryssland som partiets viktigaste EU-fråga.

– Vi måste täppa till alla hål i sanktionssystemet mot Ryssland, så att vi krymper Putins frihet till noll, sade hon.

Karlsbro krävde också att EU river de handelshinder som i dag begränsar Ukrainas export till unionen.

– Vi måste få frihandeln, den ekonomiska livlinan, att fungera igen, sade hon.

Konflikt om Mellanösternpolitik
Håkan Svenneling (V), riksdagsledamot, var den enda som förde in Mellanöstern i sitt svar.

– Vi behöver säga upp handelsavtalet mellan EU och Israel. Vi behöver införa ett vapenembargo mot Israel och så behöver vi sanktionera bosättare, sade Svenneling.

Mindre makt till Bryssel
Charlie Weimers (SD), EU-parlamentariker, gjorde relationen mellan Sverige och EU till sitt huvudspår.

– Vi vill hålla tillbaka EU:s makt. Vi vill behålla mer makt här hemma i Sverige, sade han.

Han pekade ut regelförenklingar, en mer "realistisk" energi- och klimatpolitik samt en stramare migrationspolitik som partiets konkreta mål.

Svenneling formulerade en näraliggande men ideologiskt annorlunda kritik av EU:s maktbefogenheter, riktad mot subsidiaritetsprincipen.

– Jag tycker att alltför många beslut fattas alltför långt ifrån människor. Jag brukar kalla det principen jag aldrig har sett, sade han.  

Mer övergripande formuleringar
Matilda Ernkrans (S), riksdagsledamot och vice ordförande i EU-nämnden, höll sitt svar mer luddigt.

– Vi lever i en osäker omvärld, i ett litet exportberoende land. Därför ligger det i Sveriges intresse att försvara och utveckla det multilaterala samarbetet, inte minst i EU, sade hon.

Hon knöt löftet till partiledaren.

– Med Magdalena Andersson så är Sverige tillbaka på den arenan och vi kommer göra jobbet, sade Ernkrans.

Alice Bah Kuhnke (MP), EU-parlamentariker, betonade att EU-länderna måste lösa sina gemensamma utmaningar tillsammans.

– För så viktigt är det att vi löser svåra problem tillsammans på bästa sätt. Vi står inför en rad svåra utmaningar, inte minst kopplat till klimatkrisen. Vi måste jobba för ett starkt EU tillsammans, sade hon.

Valdebatten arrangerades av Altinget, Europarörelsen och  EU-kommissionen i Sverige.