Danielsson: Attackerna i Svarta havet angår oss alla

Debatten i EU-parlamentet på tisdagen hölls efter en våg av drönarattacker mot fartyg i Svarta havet. EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas talade om sex attacker på tio dagar av misstänkt ryska drönare. I lördags sköt rumänska F-16-plan ned två drönare över rumänskt territorialvatten.

Enligt Kallas förlorar Ukraina omkring 60 miljoner euro om dagen i exportintäkter sedan Ryssland i mitten av juli trappade upp attackerna mot landets exportvägar. Hon beskrev ett svar i tre delar: alternativa transportvägar för ukrainsk spannmål, mer säkerhet längs Svarta havet och Donau samt diplomatiska försök att få till en överenskommelse om fri sjöfart, som Ukraina har föreslagit och Ryssland avvisat.

Bred enighet om sjösäkerhetscentret
Flest ledamöter samlades kring det centrum för sjöfartsskydd i Svarta havet som Rumänien och Bulgarien bygger upp med EU-stöd. Talare från flera partigrupper krävde att det snabbt finansieras och tas i drift, tillsammans med antidrönarförsvar och stöd till drabbade regioner.

Rumänen Siegfried Mureşan från kristdemokratiska och konservativa EPP ville att centret blir operativt omedelbart, att outnyttjade pengar ur EU:s försvarslånefond Safe öppnas för Rumänien och Bulgarien och att pengar öronmärks för säkerheten i Svarta havet i nästa flerårsbudget.

– Vi tar smällarna för hela Europa, men vi kan inte göra det ensamma, sade han.

Johan Danielsson (S), ledamot i transportutskottet, påpekade att 90 procent av Sveriges import och export någon gång går sjövägen och att detsamma gäller flera andra medlemsländer.

– Sjöfarten bär våra samhällen, den förser oss med mat, med energi och det vi behöver för att vardagen ska fungera. Attacken i Svarta Havet angår därför oss alla. Fri sjöfart är en rättighet och inget vi ska behöva be Putin om lov till, sade han.

Militär närvaro eller förhandlingar
Längre än så sträckte sig inte enigheten. Ledamöter från EPP, socialdemokratiska S&D och de gröna efterlyste en marin insats för att skydda handelsfartygen. Finländaren Pekka Toveri (EPP) menade att EU gömmer sig bakom begreppen.

– Att kalla det här hybridkrigföring är bara en ursäkt för att inte göra någonting, sade han.

Fransyskan Nathalie Loiseau från liberala RE gick längre och ville att europeiska flygplan ska skydda luftrummet över västra Ukraina och Svarta havet. Det skulle enligt henne inte göra EU till krigförande part.

På andra sidan stod delar av Vänstern samt de högerextrema och ultranationalistiska grupperna PfE och ESN. Tyska vänsterpartisten Özlem Demirel fördömde de ryska attackerna men anklagade EU för att sakna en strategi för att avsluta kriget.

– Mer vapen, fler attacker och hårdare motangrepp är ingen fredsstrategi, sade hon.

Hennes partigruppskollega Jonas Sjöstedt (V) lade en annan tyngdpunkt.

– Den ryska aggressionen är inte tecken på styrka utan på svaghet, för att kriget går dåligt för Ryssland. Nu vill de skrämma oss till att inte längre stödja Ukraina. Det kommer att misslyckas, sade han.

Kallas tillbakavisade kritiken om att EU saknar en fredsplan. Hon sade att hon redan i februari lade fram en plan med maximala krav för EU:s utrikesministrar, som motvikt till Rysslands krav.

– Den enda som inte vill ha fred är Ryssland. Låt oss vara helt klarsynta om det, sade hon.

Skarp kritik mot Trump
Flera talare vände sig mot USA:s president Donald Trump, bland annat för en dieselaffär med Ryssland och för att lätta på sanktionerna.

– Donald Trump är uppenbarligen inte längre vår allierade utan lönnmördaren i Kremls, sade den liberale fransmannen Bernard Guetta.

Även finländska vänsterpartisten Li Andersson menade att Trump står på Putins sida.

– Trump är ingen allierad till Europa, han är allierad med Putin, sade Andersson.

Oro för jordbruk och handel
Utrikesrepresentanten Kaja Kallas framhöll att omkring 90 procent av Ukrainas jordbruksexport går via Svarta havet. Flera ledamöter lyfte de ekonomiska följderna för Europa. Polskan Anna Bryłka (PfE) varnade för att Polen återigen kan drabbas av en spannmålskris, medan rumänen Adrian-George Axinia från nationalkonservativa ECR krävde kompensation till Rumänien och Bulgarien. Rumänen Cristian Terheş (ECR) föreslog att EU stänger den norra järnvägskorridoren mellan Asien och Europa som går genom Ryssland.

Parlamentet väntas anta en resolution om säkerhetsläget i Svarta havet på torsdag.