Medlemsländerna föreslås utgå från att jorden blir tre grader varmare till slutet av seklet när de planerar för klimatförändringarnas följder för att mildra effekterna och kostnaderna. En metod är att peka ut var ansvaret för frågorna ligger. Det framgår av ett nytt förslag från EU-kommissionen på tisdagen. Förslaget kommer dock utan finansiering, trots att investeringsbehovet beräknas till 70 miljarder euro om året.

– Klimatförändringarna är inget påhitt. Det är verklighet. Det är också något som dödar, förstör infrastruktur och vårt välstånd, inledde EU-kommissionens klimatchef Teresa Ribera presentationen i Bryssel på tisdagen.

2024 var första året då den globala uppvärmningen översteg Parisavtalets ambition om högst 1,5 graders temperaturökning jämfört med andra hälften av 1800-talet. Sommaren 2026 bjöd på de varmaste sommarmånader som någonsin uppmätts. Omkring 50 000 människor i Europa dog till följd av värmen. Det tidigare rekordet, från 2022, låg på 29 000 dödsfall.

Bränder härjade på omkring 700 000 hektar och vattendjupet i stora floder sjönk till kritiskt låga nivåer. Materiella skador från extremväder kostar nu EU omkring 50 miljarder euro om året, jämfört med 8,6 miljarder euro om året på 1980-talet.

– Det är vårt ansvar att minimera de kostnader och det lidande som klimatförändringarna för med sig, sade Teresa Ribera och tillade: Vi kan göra mycket mer. Det preventiva arbetet är en investering, inte en kostnad. 

Tre grader som utgångspunkt
 Kärnan i lagförslaget bygger på ett antagande – en gemensam referensbana – där den globala uppvärmningen landar på 3 grader 2100, jämfört med förindustriell tid. Dit leder enligt kommissionen världens nuvarande klimatåtaganden. Europa, som värms upp ungefär dubbelt så snabbt som jorden i genomsnitt, kan bli 4–5 grader varmare.

Banan blir en miniminivå när medlemsländerna bedömer sina klimatrisker och tar fram planer för att hantera dem. Länderna ska dessutom pröva sina planer mot värre scenarier.

Samtidigt som EU nu vill förbereda sig för ett värstascenario kvarstår planerna att begränsa utsläppen och bygga ut elektrifieringen för att om möjligt få klimatförändringarna att stanna vid max två grader, helst 1,5 grader. 

Från 2028 ska kommissionen granska ländernas framsteg vartannat år inom den så kallade europeiska planeringsterminen, EU:s samordning av medlemsländernas ekonomiska politik.

Enligt kommissionen ger investeringar i klimatanpassning två till tio gånger tillbaka i undvikna skador och förluster. Behovet beräknas till omkring 70 miljarder euro om året.

– Vårt samhälle och vår ekonomi måste byggas motståndskraftiga från början, annars bäddar vi för katastrof, sade EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra i ett uttalande.

Inga nya pengar
 Förslaget innehåller ingen egen finansiering av de investeringar som krävs. Genomförandet kräver enligt kommissionen extra resurser hos kommissionen och två EU-myndigheter, men beloppen är inte beräknade i väntan på förhandlingarna om flerårsbudgeten.  

Uppmaning istället för plikt
 Det som blir bindande är själva processen: riskbedömningar, planer och ansvariga myndigheter. När myndigheterna fattar beslut om budget, fysisk planering eller miljökonsekvensbeskrivningar ska medlemsländerna däremot bara "uppmuntra" dem att ta hänsyn till referensbanan och riskbedömningarna.

I kommissionens inledande samråd tog minst sex av tio svar upp krav på att klimatriskerna ska vägas in i alla offentliga utgifter och all offentlig upphandling. Spanien och andra länder har drivit på för en rättsligt bindande plikt för myndigheter att väga in klimatrisker i offentliga investeringar. En sådan skrivning ströks under arbetet med förslaget av oro för rättsliga följder, enligt Financial Times.

Hoekstra hävdar ändå att förslaget har tänder.

– Att det i förväg är tydligt vem som ska göra vad och vem som bär ansvaret är oerhört viktigt, sade han till FT.