Rapport: Politiska mitten håller i EU-parlamentet

Efter valet 2024 väntade sig många att parlamentet skulle svänga åt höger och att samarbetet i mitten skulle försvagas. Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) har nu gått igenom samtliga 5 282 omröstningar med namnupprop från juli 2024 till juni 2026.

Slutsatsen av genomgången är att rapporterna om den politiska mittens kollaps "har varit överdrivna", skriver forskarna Simon Hix, Valentin Kreilinger och Göran von Sydow. EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE röstar tillsammans i nästan fyra av fem omröstningar. EPP röstar dessutom oftare som S&D än under förra mandatperioden.

Inget eget högerblock
En förklaring är att högeralternativet är relativt tunt. EPP har tillsammans med nationalkonservativa ECR och högerextrema PfE inte egen majoritet, utan behöver också ultranationalistiska ESN eller RE. PfE och ESN är enligt rapporten djupt splittrade internt och därför opålitliga partner. För många EPP-partier är det dessutom politiskt känsligt att göra upp med den radikala högern.

Samtidigt går det i praktiken inte att bilda majoritet utan EPP. Det gör gruppen till parlamentets tunga på vågen – en roll som RE hade under tidigare mandatperioder.

Omdebatterade frågor gick högerut
I flera av mandatperiodens mest omdebatterade omröstningar såg mönstret annorlunda ut. EPP röstade med grupperna till höger, och med delar av RE, för att skjuta upp avskogningsförordningen ett år, för att lätta på företagens krav på hållbarhetsrapportering och tillbörlig aktsamhet och för en hårdare återvändandeförordning.

Forskarna kallar konstellationen "Venezuelakoalitionen", efter en resolution om Venezuela i september 2024 där den först uppstod. I fallet med hållbarhetsreglerna föll en uppgörelse mellan EPP och S&D sedan ledamöter i S&D hoppat av.

Även när mitten vann blev priset högt. Parlamentet ställde sig bakom ett bindande mål om att minska nettoutsläppen med 90 procent till 2040 och stoppade ett försök från PfE att stryka målet helt. Men S&D, de gröna och RE fick enligt rapporten acceptera en kraftigt urvattnad text. Där ingår internationella utsläppskrediter och att utsläppshandeln för transporter och uppvärmning skjuts upp till 2028.

Mitten har "inte splittrats, men den har blivit mer beroende av strategiska kompromisser och mer sårbar när EPP skiftar mellan olika majoriteter", skriver forskarna.

Vänstersidan väljer det mindre onda
Enligt rapporten verkar S&D och de gröna föredra kompromisser nära EPP:s linje framför att riskera en majoritet till höger. Samtidigt förs det inom S&D diskussioner om att ta en tydligare oppositionsroll.

Forskarna bedömer att balansen kan bli svårare att upprätthålla när parlamentet går in i mandatperiodens andra halva och blicken riktas mot valet 2029. Då kan partigrupperna få starkare skäl att profilera sig än att kompromissa.