EU-kommissionen presenterade i veckan sin årliga rapport om hur långt EU-länderna har kommit mot klimatmålen. Sverige är ett av nio länder som inte bedöms göra tillräckliga framsteg.

Rapporten gäller de utsläpp som ligger utanför EU:s utsläppshandel: inrikes transporter, jordbruk, uppvärmning av byggnader, mindre industri och avfall. Varje land har ett bindande mål till 2030 och ett tak för hur mycket landet får släppa ut varje år. Sverige ska halvera utsläppen jämfört med 2005, vilket är ett av de högsta målen i EU.

Från överskott till underskott
Fram till 2023 låg Sverige gott och väl under sitt tak, och det sparade utsläppsutrymmet växte år för år. Men både 2024 och 2025 släppte Sverige ut mer än taket tillät.

Enligt siffror från Europeiska miljöbyrån (EEA) ökade utsläppen i de här sektorerna med nästan 14 procent mellan 2023 och 2024. Inget annat medlemsland hade en lika stor ökning.

Det står i kontrast till Sveriges totala utsläpp, som minskade näst mest i EU förra året. Utsläppen från vägtrafik, jordbruk och uppvärmning låg däremot kvar på den högre nivån.

Enligt statliga Klimatpolitiska rådet, som granskar regeringens klimatpolitik, beror ökningen framför allt på att regeringen sänkte reduktionsplikten, alltså kravet på att blanda in biodrivmedel i bensin och diesel, och de sänkte skatten på drivmedel. Mängden fossilfria drivmedel minskade kraftigt under 2024, och de lägre priserna vid pumpen fick också trafiken att öka.

Kommissionen räknar med att Sverige når en minskning på 45 procent till 2030, fem procentenheter från målet. Det utsläppsutrymme som Sverige sparade under de första åren väntas vara förbrukat redan nästa år.

Även regeringen räknar med att Sverige missar EU-åtagandet med den politik som är beslutad. Det gäller trots att sparat utsläppsutrymme och möjligheten att föra över utsläppsrätter från utsläppshandeln har räknats med. Klimatpolitiska rådet bedömer att underskottet sannolikt blir ännu större än regeringen räknar med.

Plan med nya åtgärder
Därför ska Sverige lämna in en plan med korrigerande åtgärder. Samma krav riktas mot åtta andra länder, bland dem Tyskland och Italien. De nio länderna "gör inte tillräckliga framsteg" mot sina åtaganden, heter det i rapporten.

Länderna får ett brev från EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra och har sedan tre månader på sig att svara. Kommissionen ska bedöma planerna inom fyra månader.

Kravet bygger på att länderna utnyttjar de flexibiliteter som regelverket tillåter, bland annat att spara och låna utsläppsutrymme mellan åren. Ändå räcker det inte för de nio länderna. Bedömningen tar däremot inte hänsyn till möjligheten att tillgodoräkna sig koldioxidupptag i skog och mark. Länderna kan dessutom köpa utsläppsutrymme av varandra om det finns till salu.

Kommissionen gör sin första kontroll av ländernas utsläpp nästa år. Sverige väntas klara den, eftersom landet fortfarande har sparat utsläppsutrymme kvar. Problemen gäller åren därefter.

EU når inte målet
För EU som helhet minskade de totala utsläppen med 1,6 procent förra året. Minskningen kom framför allt i sektorerna inom utsläppshandeln. I sektorerna utanför den låg utsläppen i stort sett still, och 18 medlemsländer överskred sitt tak.

Kommissionen räknar med att utsläppen i dessa sektorer minskar med 38,5 procent till 2030, om länderna genomför de åtgärder de planerar. Målet är 40 procent. Flera länder ligger längre från sina mål än Sverige, däribland Tyskland.

Räknat på hela perioden fram till 2030 har EU som helhet utsläppsutrymme över. Länder med överskott skulle alltså kunna täcka underskotten hos dem som ligger efter. Men några sådana överföringar mellan länder har inte rapporterats, konstaterar kommissionen.

"Det är avgörande att medlemsländerna genomför sin planerade politik och håller uppe tempot för att nå målen", skriver kommissionen.