Polisen i Barcelona jagar den separatistiska före detta ledaren i Katalonien, Carles Puigdemont, som gjorde en dramatisk återkomst till Spanien efter en sjuårig exil trots att han är efterlyst av spansk polis, rapporterar BBC. Efter ett kort tal till anhängare som samlats nära det katalanska parlamentet i Barcelona försvann Puigdemont från platsen.

Spaniens högsta domstol nekar amnesti till den katalanske separatistledaren Carles Puigdemont som sedan 2017 lever i exil i Belgien efter ett olovligt självständighetsförsök från Spanien, rapporterar TT/GP. Tidigare i år beslutade parlamentet i Madrid att ge amnesti till katalanska separatister, vilket öppnade för bland andra Puigdemont att återvända till Spanien, men så ser inte ut att bli fallet.

Det grönländska parlamentet har tagit ett beslut som kan innebära ett stort steg på väg mot självständighet från Danmark, rapporterar Ekot. Exakt hur en framtida självständighet skulle se ut är en fråga om förhandlingar. Det skulle kunna bli någonting som liknar det man har idag, men byggt på frivillighet, inte tvång.

Parlamentet i Madrid har gett sitt slutgiltiga godkännande till en kontroversiell amnestilag, rapporterar spanska medier, enligt Ekot. Lagen innebär att hundratals katalanska separatister inblandade i ett olovligt självständighetsförsök 2017 ges amnesti.

I Katalonien kommer de styrande separatistpartierna att förlora majoritet i det regionala parlamentet för första gången på tio år. Det visar preliminära röstsiffror, rapporterar nyhetsbyrån AFP/Ekot. Dotterpartiet till de spanska Socialdemokraterna har fått flest röster.

Den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien hävdar att Ukraina ligger bakom en drönarattack på en militäranläggning i regionens huvudstad Tiraspol, enligt TT/GP. Både Moldavien och Ukraina avfärdar anklagelsen som en rysk provokation.

EU-parlamentet fördömer Azerbajdzjan och anklagar landet för att ha gjort sig skyldigt till så kallad etnisk rensning som har riktats mot de armeniska invånarna i den lilla enklaven Nagorno-Karabach, rapporterar Yle.

Utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som utropade sin självständighet 1991, kommer slutligt upphöra att existera vid årsskiftet och dess återstående etniska armeniska befolkning måste acceptera att styras som en del av Azerbajdzjan, enligt ett dekret som utfärdades den azeriska presidenten Samvel Shakhramanyan på torsdagen, rapporterar Politico. Sedan Azerbajdzjan öppnade den enda vägen som förbinder Nagorno-Karabach med Armenien i söndags har 65 036 människor av en befolkning på uppskattningsvis 120 000 flytt över gränsen, meddelade den armeniska regeringen.