Annons

Medlemsländerna har gett EU exklusiv rätt att reglera hur fiskeflottorna i EU ska förvaltas och hur havsområden ska bevaras. Fiskeripolitiken behandlar fyra huvudområden: fiskeriförvaltning, internationell policy, marknads- och handelspolitik och finansiering.

Den fisk och skaldjur som fiskas och odlas i EU:s vatten täcker bara drygt hälften av  medlemsländernas komsumtion. EU har därför slutit fiskeavtal med ett tjugotal länder, varav de flesta i Afrika. Avtalen har emellertid kritiserats för att leda till utfiskning. Norge är den i särklass största leverantören av fisk och skaldjur till EU.


SJU FRÅGOR OCH SVAR
 

1. Hur stor är EU-ländernas fiskeflotta och hur mycket fiskas det?

83 000 EU-båtar fångar 6,6 miljoner ton fisk och skaldjur

Enligt de senaste siffrorna från EU-kommissionen fanns ungefär 83 000 fiskebåtar i medlemsländerna 2017. Totalt fiskades eller odlades runt 6 625 000 ton fisk och skaldjur i EU vilket motsvarar tre procent av världsfångsten. 
 

ANTALET FISKEBÅTAR PER EU-LAND 2017

Land

Antal båtar

Andel av alla båtar i EU

Sverige

1266

1.5%

Grekland

15057

18.1%

Italien

12275

14.8%

Spanien

9231

11.1%

Portugal

7952

9.6%

Kroatien

7553

9.1%

Frankrike

6567

7.9%

Storbritannien

6207

7.5%

Finland

3197

3.8%

Danmark

2222

2.7%

Irland

2061

2.5%

Bulgarien

1894

2.3%

Estland

1590

1.9%

Tyskland

1392

1.7%

Malta

927

1.1%

Nederländerna

849

1.0%

Polen

839

1.0%

Cypern

804

1.0%

Lettland

678

0.8%

Slovenien

185

0.2%

Rumänien

155

0.2%

Litauen

144

0.2%

Belgien

72

0.1%

Källa: EU-kommissionen om fiskepolitik, 2018
 

2. Varifrån kommer fisken eller skaldjuren vi äter i EU?

Majoriteten är import.

Medlemsländernas eget fiske täckte 53 procent av behovet 2017. Det beror delvis på att de fem fiskarter som konsumeras mest i EU huvudsakligen måste importeras, däribland tonfisk, lax och räkor. 2017 konsumerades nästan 12,5 miljoner ton fisk och skaldjur i EU.

Norge stod för en fjärdedel av EU:s import 2017.

LEVERANTÖRER AV IMPORTERAD FISK OCH SKALDJUR TILL EU 2017

Land

Andel import till EU i ton  2017

Norge

26%

 Kina

 8%

Island

6%

Storbritannien

 5%

Marocko 

4%

Färöarna 3%

Övriga 140 länder

48%

Per person äter EU-medborgare strax över 24 kilo fisk och skaldjur om året, mest äter portugiserna: 57 kilo per person och år. 
 

3. Hur vill EU skydda miljön i havet?

Med en gemensam fiskeripolitik och marina strategier.

EU har gemensamma regler och fiskekvoter för att bevara havets biologiska resurser och trygga fiskares försörjning. 

År 2008 antog EU en marin strategi som fastslog miljömål inom elva områden, målen ska uppnås senast i år. Alla 23 medlemsländer som har havskuster måste rapportera om hur arbetet går till EU-kommissionen. Om en medlemsstat inte följer lagen kan EU-kommissionen dra landet inför EU-domstolen.

Andra EU-regler som påverkar ländernas marina miljöarbete är bland annat Habitatdirektivet, Vattendirektivet, direktivet om rening av avloppsvatten och förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken.  

Likaså styrs arbetet av internationella havskonventioner så som Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten.
 

4. Hur uppfyller länderna EU:s miljömål?

Olika bra – mer behöver göras.

Länderna presterar olika bra inom de elva miljöområdena (se punkterna i vänsterspalt) som fastslogs i EU:s marina strategi 2008, men alla måste förbättra sina åtgärdsprogram om kraven ska uppfyllas, enligt EU-kommissionens granskning 2018. Slutsatsen var följande:

  • Länder som mycket sannolikt kommer att uppnå målen är Sverige, Belgien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Finland och Storbritannien.

  • Länder som sannolikt kommer att uppnå målen är Bulgarien, Lettland, Malta, Nederländerna, Polen och Portugal.

  • Ingen slutsats angående sannolikheten att uppnå målen gjordes om Irland och Cypern.
     

5. Hur bestäms fiskekvoterna i EU?

Utifrån forskning och politiska beslut.

Det är fiskeministrarna som fattar beslut om hur mycket som får fiskas i olika havsområden.  EU:s kvoter bestäms utifrån forskning från det internationella havsforskningsinstitutet, Ices, om vad som utgör hållbart fiske. 2019 omfattades 59 fiskbestånd av kvotsystemet.

När fiskeministrarna har enats om kvoter på en EU-nivå bryts de ner på nationell nivå utifrån en fixerad procent som länderna enades om under 1980-talet, utifrån den så kallade “relative stability” mekanismen. Men länderna kan också dela med sig av sina kvoter till varandra. 

Nya beslut fattas varje år. I oktober 2019 beslutade ministrarna exempelvis om kvoter för fisket i Östersjön. Den tillåtna fångsten av torsken krympte då i Östra Östersjön med 92 procent. 

FISKEKVOTER I ÖSTERSJÖN 2020

Art

Område utifrån Ices indelning

Svensk kvot 2020

EU-kvot 2020

Ändring sedan 2019

Sill/strömming

Bottenhavet

11 712 ton

65 018 ton

-27%

Sill/strömming

Centrala Östersjön

51 300 ton

153 384 ton

-10%

Sill

Västra Östersjön

560 ton

3150 ton

-65%

Lax

Östersjön

24252 st

86575 st

-5%

Skarpsill

Östersjön

40 074 ton

210 147 ton

-22%

Torsk

Västra Östersjön

592 ton

3806 ton

-60%

Torsk

Östra Östersjön

465 ton

2000 ton

-92%

Rödspätta

Östersjön

372 ton

6894 ton

-32%

Ministerrådet beslutade även om kvoter 2020 för 89 fiskbestånd i Atlanten, Nordsjön och annat internationellt fiske där EU-fartyg deltar. 
 

6. Förekommer det olagligt fiske?

Jodå.

Det tjuvfiskas såväl inom EU som utanför. Sedan 2010 gäller regler för olagligt fiske EU och ett 50-tal samarbetsländer. Över 200 brottsutredningar har gjorts och över 50 fall har lett till böter på sammanlagt 8 miljoner euro. Fartyg som tjuvfiskar hamnar på EU:s svarta lista.

Exempelvis har fiskebåtar från Italien, Grekland och Spanien rapporterats tjuvfiska tonfisk utanför Gambia i Västafrika trots att EU-kommissionen varnat respektive lands nationella fiskemyndigheter. 
 

7. Vad gör Europeiska havs- och fiskerifonden?

Europeiska havs- och fiskerifonden är en EU-fond som stöttar fiskare att bland annat ställa om till hållbart fiske och utveckla nya fiskemetoder. Mest stöd får Spanien, Frankrike och Italien. Under 2019 ska 843 miljoner euro fördelas, varav 17.6 miljoner euro går till Sverige. 

Annons


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER