En historisk uppgörelse nåddes på tisdagen mellan Greklands och Makedoniens ledare då man kom fram till att Makedonien ska byta namn till "Republiken norra Makedonien”, uppger Ekot. Namnkonflikten mellan länderna har pågått i över ett kvarts sekel och har bland annat hindrat ett makedonskt Natomedlemskap.

Eurogruppens ordförande Mário Centeno sade under en konferens på måndagen att Grekland nu har rättat till tillräckligt många av sina strukturella obalanser och att landet är redo att ta över rodret i ekonomiska frågor när räddningspaketen avslutas i augusti, skriver TT/SvD.

Euroländernas finansministrar ska nästa månad besluta om skuldlättnader för att Grekland ska kunna lämna sitt nuvarande krisprogram. Det rapporterar Euractiv efter eurogruppens möte på torsdagskvällen.

Grekland har enligt EU-kommissionen kommit överens med sina internationella långivare om ekonomiska reformer vilket är en del av landets krislånspaket som ska avslutas i sommar. Det skriver TT/GP. Uppgörelsen ska presenteras på eurogruppens möte senare i veckan.

Makedoniens största oppositionsparti, nationalistiska VMRO-DPMNE, säger nej till att kalla landet Republiken Ilinden Makedonien vilket är det senaste förslaget för att lösa namnkonflikten mellan Makedonien och Grekland. Det försvårar förhandlingarna med den grekiska regeringen, skriver Reuters.

Den över 20 år långa namnkonflikten mellan grannländerna Grekland och Makedonien kan vara nära en lösning. Det säger Makedoniens premiärminister Zoran Zaev i en intervju med Ekot.

I dag möts ländernas utrikesministrar för samtal. Tvisten har stoppat Makedonien från att gå med i Nato och EU.   

Antalet flyktingar och migranter ökar i Grekland igen. Bara i år har nära 10 000 anlänt varav många är barnfamiljer från Syrien och Irak. På öar som Lesbos beskrivs läget som allvarligt, rapporterar Ekot.

Grekland behöver ingen finansiell krockkudde när landets tredje stödprogram avslutas i augusti, enligt EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på ett besök i Aten på torsdagen uppger TT/GP.

EU:s utvidgningskommissionär Johannes Hahn sade på tisdagen att han räknade med att namntvisten mellan Grekland och Makedonien är löst inom två veckor. Makedoniens premiärminister Zoran Zaev avvisade dock Hahns förhoppning om en snar lösning och det grekiska utrikesministeriet bad Hahn ”sluta underminera” de pågående förhandlingarna, rapporterar Kathimerini.

I Grekland har en domstol beslutat att flyktingar och migranter som framöver kommer till landets öar ska ha rätt att röra sig fritt i Grekland. Hittills har de asylsökande hållits kvar på öarna, som enligt kritiker har utvecklats till öppna fängelser. Domslutet kan innebära en stor förändring och oroar EU eftersom det skulle kunna locka fler migranter att försöka ta sig till Europa, enligt Ekot.

EU-kommissionen frigjorde på måndagen motsvarande 1,8 miljarder kronor för att bistå flyktingar i Grekland att flytta från läger till boenden i städer och bistå dem med pengar. Sammanlagt har Grekland fått 15 miljarder kronor i EU-stöd för att hantera flyktingkrisen i landet.

Greklands utrikesminister Nikos Kotzias flög på torsdagen in till den makedonska huvudstaden Skopje, det första direktflyget från Aten på tolv år tack vare att namnet på flygplatsen ändrats från Alexander den Store. Enligt Kathimerini är de två länderna allt närmare än lösning på den gamla dispyten om vad Makedonien ska heta.

Ett hotfullt brev har skickats till Greklands utrikesminister Nikos Kotzias, som är inblandad i förhandlingarna kring landets namnbråk med Makedonien. Enligt en poliskälla innehöll försändelsen en kula samt en text som handlade om namnbråket, skriver TT/GP.

En grekisk appellationsdomstol avslår en begäran från Turkiet om att få åtta turkiska soldater utlämnade. Militärerna anklagas för inblandning i kuppförsöket 2016 mot den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan, skriver TT/SVT.

Den ansträngda relationen mellan grannländerna och Nato-medlemmarna Grekland och Turkiet har åter satts på prov efter att två grekiska militärer av misstag tagit sig in på turkisk mark, uppger Ekot.

Enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch sitter runt 13 000 migranter ännu kvar på grekiska öar.

– Grekiska myndigheter med stöd av EU måste omedelbart sätta flyktingarna i säkerhet på fastlandet, sade Gabriel Sakellaridis, chef för Amnestys Greklandskontor i en kommentar.

Tusentals makedonier protesterade i helgen i huvudstaden Skopje mot planerna att byta namn på landet för att hitta en lösning på den mångåriga konflikten med grannlandet Grekland, skriver Balkan Insight.

Makedonien och Grekland har under de senaste månaderna närmat sig varandra i frågan om vad Makedonien ska heta i internationella sammanhang eftersom grekerna anser att Makedonien är en region i Grekland. Tysklands förbundskansler Angela Merkel berömde framstegen efter ett möte med den makedonske premiärministern Zoran Zaev på onsdagen.

– Inte under de senaste tio åren har en lösning varit så nära som nu och det vore fantastiskt om de kvarvarande svårigheterna kunde överbryggas, sade Merkel, enligt Kathimerini.

Räntorna på grekiska statsobligationer sjunker sedan kreditvärderingsinstitutet Fitch i förra veckan höjde sitt kreditbetyg på krislandet. Räntan på en tioårig grekisk statsobligation har backat till 4,28 procent från nära 8 procent för ett år sedan, skriver SvD.

Grekland, som levt på nödlån sedan 2010, testar suget efter grekiska statsobligationer. Om förtroendet för landets betalningsförmåga kan återställas är planen att eurolandet ska klara sig på egen hand i höst, skriver TT/SvD.

Tiotusentals människor demonstrerade tidigare i dag i Greklands huvudstad Aten mot att grannlandet Makedonien ska få kalla sig just Makedonien. Just nu pågår förhandlingar mellan ländernas regeringar för att lösa den mer än 25 år långa konflikten där man från grekisk sida hävdar att namnet Makedonien tillhör Grekland, rapporterar Ekot. 

Experter från euroländerna ska inleda samtal om skuldlättnader för krisdrabbade Grekland. Det framkom efter eurogruppens möte på måndagskvällen. Inom det nuvarande krisprogrammet har man tidigare sagt att man ska titta på skuldlättnader vid dess slut och programmet löper ut i augusti i år.  

Euroländernas finansminister gav i princip också klartecken till nästa utbetalning av krislån till Grekland på 6,7 miljarder euro. Några få reformåtgärder återstår och sedan kan merparten av summan, 5,7 miljarder, betalas ut i februari. Pengarna ska bland annat användas för att betala gamla lån och bygga upp en buffert inför krisprogrammets avslut.

Kreditvärderingsföretaget Standard & Poor's höjer betyget för grekiska staten från B- till B. S&P anser också att utsikterna ser ljusa ut, vilket kan innebära ytterligare en höjning nästa år, skriver NSD/TT. Med ett högre kreditbetyg följer normalt lägre ränta på statens lån.  

I dag onsdag möts representanter för Grekland och Makedonien på FN-högkvarteret i New York för att inleda nya samtal om den mer än 25 år långa namnkonflikten länderna emellan, rapporterar Ekot.

Den nya lagstiftningen är ett krav från långivarnas sida för att betala ut nästa omgång nödlån på minst omkring 45 miljarder svenska kronor, rapporterar Ekot. I augusti i år är det meningen att Grekland – efter åtta år av svår ekonomisk kris - ska stå på egna ben igen.

På måndagskvällen väntas Greklands parlament rösta om de sista åtstramningarna som krävs för mer pengar från de internationella långivarna, enligt Ekot. Parlamentet väntas också rösta igenom en lagändring som ska snabba på utförsäljningen av egendom från människor som inte kan betala sina skulder.

I dag torsdag anländer Turkiets president Tayip Erdogan till Aten. Inte sedan 1950-talet har ett turkiskt statsöverhuvud besökt Grekland, enligt Ekot.

Grekerna ska lockas att betala skatt genom en helt ny slags morot. Varje månad ska tusen medborgare som faktiskt betalar skatt lottas fram som vinnare av 1 000 euro, motsvarande drygt 9 500 kronor, vardera – skattefritt. Det skriver SvD. Hela 28 procent av de grekiska skattebetalarna betalade inte tilläggsskatt i juli vilket gjorde att statskassan gick miste om motsvarande sju miljarder kronor.

I två och ett halvt år har rättegången mot ledare och medlemmar av det nazistiska partiet Gyllene gryning pågått i Grekland. Partiet anklagas för att ligga bakom mord och mordförsök i Grekland och åklagarens linje är också att leda i bevis att Gyllene gryning inte är ett politiskt parti – utan en kriminell organisation. Det rapporterar Ekot.

I september nådde drygt 3 500 migranter de grekiska nordegeiska öarna vilket är den högsta månadssiffran i år, skriver Kathimerini. Sammanlagt befinner sig runt 13 400 migranter på öarna.

En dom i Greklands högsta förvaltningsdomstol öppnar nu för att börja skicka tillbaka asylsökande syrier från Grekland till Turkiet i enlighet med det avtal som EU tecknade med Turkiet förra året, rapporterar Ekot.

I Grekland följer man de tyska regeringsförhandlingarna noga efter gårdagens val, uppger Ekot. Särskilt oroas man i Aten över möjligheten att liberala FDP nu kan komma in i regeringen.

EU-länderna godkände på måndagen kommissionens rekommendation att avsluta specialgranskningen av Greklands budgetunderskott som nu är under de tillåtna tre procenten av BNP. Det innebär att endast tre EU-länder genomgår granskningen av för stora underskott: Frankrike, Spanien och Storbritannien.

Makedoniens premiärminister Zoran Zaev meddelar efter ett möte mellan landets och Greklands utrikesministrar att ”ett stort steg” tagits i det namnbråk som pågått sedan Makedoniens självständighet 1991, rapporterar Euractiv. Grekland har lovat att släppa sin blockering av framtida makedonskt medlemskap i EU och Nato om namnfrågan löses.

Hela 28 procent av de grekiska skattebetalarna betalade inte tilläggsskatt i juli. Det ska ändå ses som en framgång menade vice finansminister Katerina Papanatsiou på torsdagen eftersom andelen skattesmittare i juli förra året var 30 procent. ”Även dessa två procent är ett [bra] tecken", sa hon till radiostationen Praktoreio 104.9 FM. Drygt motsvarande sju miljarder kronor fattas i obetalda skatter för juli. Om regeringen inte får in budgeterade skattemedel riskeras de uppsatta överskottsmålen på 1,8 procent och 3,5 procent för 2017 respektive 2018 vilket ytterst kan leda till strypta internationella lån och krav på mer åtstramning. I ett försök att nå överskottsmålen i statsbudgeten håller regeringen istället tillbaka utgifterna vilket i sin tur hämmar den ekonomiska aktiviteten i landet, rapporterar Ekathimerini.

Trots att Grekland tar emot de första asylsökande från andra EU-länder redan om en månad vet inte landets migrationsminister Yannis Mouzalas var de ska placeras. Han förklarar samtidigt att det bara rör sig om ett mindre antal och mottagandet mer ska ses som en vänskaplig och symbolisk handling gentemot EU-länderna däribland Tyskland. Bara de asylsökande som efter att de ankommit EU och Grekland efter mitten av mars i år och därefter fortsatt till andra EU-länder kan komma i fråga att återsändas till Grekland, rapporterar The Guardian.

Den tyska finansministern Wolfgang Schäuble arbetar med ett förslag som skulle göra det möjligt för de sydliga euroområdets länder att under vissa villlkor använda euroländernas räddningsfond för att öka investeringarna under lågkonjunkturer, rapporterade tidningen Bild på onsdagen. Om uppgifterna bekräftas skulle planen markera en stor förändring av Schäubles politik, som helt nyligen motsatte sig överföringar från rikare euroländer till fattigare medlemmar som Grekland, skriver Ekathimerini.

För att uppnå målet om ett framtida Nato- och EU-medlemskap är Makedoniens nya regering beredd att gå grannlandet Grekland till mötes bland annat i den känsliga namnkonflikten länderna emellan. Det säger Makedoniens utrikesminister i en exklusiv intervju med Sveriges Radio.

Grekland ber EU att aktivera unionens gemensamma civilförsvarsstöd som innebär att Grekland kunde få hjälp med flygplan för spanings- och släckningsarbetet. Landet hoppas framför allt att EU-länder kunde bistå med fyra specialtillverkade flygplan för släckningsarbetet, skriver Yle.

En fem år långt stopp mot att skicka tillbaka asylsökande till Grekland på grund av dåliga mottagningsförhållanden där är på väg att upphävas. Greklands invandringsminister Yiannis Mouzalas sade till tyska kanalen ARD att Grekland godkänt att ta emot ett "litet antal" asylsökande från Tyskland och andra EU-länder, skriver EUobserver. Enbart migranter som kommit från Grekland till andra EU-länder från mars 2017 och framåt är aktuella, rapporterar EUobserver.

I Grekland syns tecken på att landets ekonomi kan vara på väg att vända uppåt efter åtta år av kris. Grekland ska försöka låna pengar på den öppna marknaden igen, för första gången på flera år, rapporterar Ekot.

Turismen i Grekland har repat sig sedan nedgången i samband skuldkrisen. Fler är anställda inom turistsektorn nu än innan krisen utbröt, enligt Ekot.

Sammanlagt har Tyskland tjänat motsvarande 12,9 miljarder kronor på de krislån landet varit med att ge det krisande Grekland, rapporterar Süddeutsche Zeitung.

Grekland och dess långivare, övriga euroländer och Internationell valutafonden IMF, enades på torsdagskvällen om att frigöra motsvarande 83 miljarder kronor i krislån. Uppgörelsen innebär att IMF är ombord och att euroländer även medgett att Grekland på sikt behöver skuldlättnader. 

Finansminister Magdalena Andersson (S) hoppas att Grekland och långivarna i dag torsdag ska komma överens om nya lån till landet.

– Det är naturligtvis väldigt bra så att frågan kan vara utlöst i god tid före sommaren, säger finansministern till Europaportalen. Men även om de inte kommer överens i dag är läget i Grekland och övriga euroområdet, menar Andersson, ”betydligt stabilare än för två år sedan” då Grekland stod på randen till statsbankrutt.

– Nu står hela Europas ekonomi betydligt starkare, säger Magdalena Andersson.

I dag torsdag samlas euroländernas finansministrar för att återigen diskutera den grekiska skuldkrisen. EU-kommissionen bedömer att landet uppfyllt sin del av krislånevillkoren men långivarna, i synnerhet Tyskland och Internationella valutafonden, är oeniga om skuldlättnader.

EU-tjänstemän håller på att undersöka möjligheterna för en reservplan för det grekiska krisprogrammet om parterna inte kan enas, skriver Kathimerini. Enligt planen ska bland annat Internationella valutafonden kringgås och Grekland kunna minska vissa åtstramningar som är planerade till 2019.