Den sittande presidenten, den socialdemokratiska populisten Zoran Milanović, säkrade under söndagens val i Kroatien ytterligare en mandatperiod genom en jordskredsseger. Valdeltagandet låg dock på bara 44 procent, rapporterar SVT. Zoran Milanović är skarpt kritisk till EU, Nato och sanktionerna mot Ryssland. Presidentposten i Kroatien är till största del ceremoniell.

Kroatiens premiärmininister Andrej Plenković meddelade på torsdagen att han samlat tillräckligt stöd för att bilda en ny regeringen efter förra månadens parlamentsval. Bland dem finns det högernationalistiska partiet DP som bland annat anklagats förförnekande av krigsbrott och användning av sånger från nazitiden, skriver Politico.

Tidningen Euractiv publicerade på onsdagen en karta över vilka EU-länder som identifierat ryska och kinesiska spioner efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Bulgarien, Tyskland och Polen har utvisat eller gripit flest misstänkta spioner. Sammanställningen visar att alla EU-länder har utvisat eller gripit ryska eller kinesiska spioner utom tre: Ungern, Kroatien och Malta.

Kroatien högsta domstol har förbjudit president Zoran Milanović från att bli landets nästa premiärminister, rapporterar nyhetsbyrån Bloomeberg. Enligt domstolen bröt Milanovic mot konstitutionella bestämmelser som förbjuder den sittande statschefen att engagera sig i politik under ett parlamentsval. Varken nuvarande premiärminister, den konservative Andrej Plenković, eller en oppositionsblocket knutet till Milanović vann majoritet i valet den 17 april. Båda sidor har dock lovat att bilda en koalitionsregering med andra partier. 

Det styrande konservativa partiet HDZ med premiärminister Andrej Plenković i spetsen vinner parlamentsvalet i Kroatien, uppger TT/SVT. Med över 90 procent av rösterna räknade får HDZ 60 av de totalt 151 platserna i parlamentet och blir därmed största parti, enligt landets valmyndighet. Enligt bedömare beräknas HDZ – som stöder Ukraina i kriget mot Ryssland – få fortsätta regera, vilket dock kommer att kräva förhandlingar med andra partier.

Kroatien ändrar strafflagen så att mord på kvinnor på grund av deras kön, så kallat femicide, blir ett specifikt brott. Den som döms enligt den nya lagen kommer att få de hårdaste straffen i den kroatiska lagen, upp till 40 års fängelse, rapporterar Ekot. Kroatien blir därmed tredje land i EU att få en liknande lag, efter Cypern och Malta.

Flera hundra journalister samlades framför regeringshögkvarteret i Zagreb på onsdagen för att protestera mot ett lagförslag som lagts fram av premiärminister Andrej Plenkovićs regerande konservativa parti HDZ som syftar till att kriminalisera läckor från pågående korruptionsutredningar, rapporterar Euractiv. Protesten organiserades av det nationella journalistförbundet (HND), som menar att lagförslaget är ett försök att mörklägga korruptionsfall. Kroatien tillhör de mer korrupta länderna i unionen jämfört med EU-genomsnittet enligt Transparency International.

Kroatien planerar att införa en obligatorisk enmånaders militärutbildning i gymnasieskolan, rapporterar Euractiv. Bland annat skulle man lära ut första hjälpen, vapenhantering och kärnvapen- och kemiska skydd.

I Kroatien saknar den för landet viktiga turistnäringen men även byggsektorn arbetskraft. Det leder till omfattande rekryteringar från länder som Filippinerna, Nepal och Indien, rapporterar Euractiv och refererar till lokala medier. Brist på arbetskraft beskrivs som ett kroniskt problem för landets ekonomi som lider av massutvandring av arbetskraft till rikare EU-länder i kombination med en åldrande befolkning. Det uppskattas att enbart turismen – som enligt vissa uppskattningar står för 20 procent av Kroatiens BNP – saknar hälften av den personal som behövs inför årets sommarsäsong. Det finns för närvarande mer än 40 bristyrken i landet som företag kan ta in utländsk arbetskraft till som servitörer, kockar, byggnadsarbetare, sjuksköterskor, lärare, IT-experter och lastbilschaufförer. Brist på arbetskraft är dock generell i EU och andelen lediga jobb under 2022 i unionen var den högsta sedan mätningarna började 2006.

Euroområdet fick vid årsskiftet sitt tjugonde medlemsland då Kroatien officiellt tog i bruk euron. Samtidigt anslöt sig Kroatien, med snäppet under fyra miljoner invånare, till Schengenområdet med fri rörlighet, rapporterar Yle.