År 2024 tvingades 690 EU-medborgare att lämna Nederländerna, jämfört med 290 personer år 2019, rapporterar Balkan insight. Huvuddelen av de EU-medborgare som måste återvända till sina hemländer är hem- och arbetslösa med missbruksproblem från centrala och östra EU-länder som Polen och Rumänien. Många av dem återkommer dock till Nederländerna, men det finns också insatser för att hjälpa dem att återetablera sig i sina hemländer.

EU-lagstiftningen säkerställer fri rörlighet för personer mellan medlemsstater, men kräver att EU-medborgare har medel att försörja sig i ett annat land om de stannar i mer än tre månader.  

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har en lång historia av att angripa andra länder, något som inte minst det krigsdrabbade Ukraina fått känna av men även Sverige under Natoprocessen och senast för några veckor sedan med påståendet om “mördande svenska flickor”. 

Nu har han gått vidare mot EU-länderna Polen och Kroatien, rapporterar Politico. Kroatien kallade han för “krigsprofitörer” när de erbjöd Ungern att koppla upp sig till landets energiledning som alternativ till det ryska fossilberoendet. Näst på tur stod Polen som Orbán anklagade för att “spela ett farligt spel” då den polska premiärministern Donald Tusk sagt att kriget i Ukraina även är “vårt krig” samtidigt som han varnade för farliga konsekvenser om Ryssland segrade. 

Polen gräns mot Belarus stängdes den 12 september, som ett svar på en rysk-belarusisk militärövning. Det ledde bland annat till ett stopp för den stora varuimporten från Kina via järnväg. Natten till torsdag  öppnas gränsen igen, rapporterar TT/GP.

– Om det behövs, om spänningarna eller ett aggressivt beteende från vissa grannländer intensifieras, kommer vi inte att tveka att stänga övergångarna igen, säger Tusk.

Den polska regeringen bekräftade på onsdagen att gränsen mot Belarus, som stängdes på fredagen med hänvisning till den ryska och belarusiska militärövningen, ska förbli stängd på obestämd tid, rapporterar Politico. Regeringen som hänvisar till "oro för polska medborgares säkerhet" tillägger att "trafiken kommer att återställas när gränsen är helt säker". 

Beslutet fick den kinesiska utrikesministern att göra en blixtvisit i Polen på måndagen eftersom stängningen även innebär ett stopp för järnvägstransporterna av varor mellan Kina och EU – en handel som värderas till 25 miljarder euro per år, motsvarande 275 miljarder kronor eller fyra procent av varuhandeln mellan EU och Kina. 

När Polen på onsdagen attackerades av minst 19 militära drönare byggda av bland annat trä och skum till ett uppskattat produktionsvärde av 10 000 dollar styck sköts de ner av vapensystem värda flera miljoner dollar från ännu dyrare attackflyg, rapporterar Politico. 

För att bekämpa billiga ryska drönare har dock Ukraina utvecklat egna motdrönare som är relativt framgångsrika. Det var också något som kommissionsordförande Ursula von der Leyen tog upp i sitt linjetal samma dag när hon föreslog en drönarallians med Ukraina och lovade satsa motsvarande 65 miljarder kronor på projektet att skapa en drönarmur längs EU:s östra gräns. Även svenska alternativ finns som Saabs nya budgetrobot kallad Nimbrix. 

I Finland finns ett drönarföretag som uppger sig ha teknik för att skydda den 130 mil långa gränsen mot ryska drönare, rapporterar Yle.
– Det är inget hundraprocentigt skydd, men det höjer kostnaderna för anfallaren, sade finska Försvarsmaktens tidigare forskningschef Jyri Kosola.

Polen har ”använt vapen” mot drönare som kränkt landets luftrum i samband med Rysslands nattliga flygattacker mot Ukraina, uppger Polens väpnade styrkors operativa ledning på X. Enligt lokala medier ska en en drönare ha slagit ner i ett bostadshus i staden Wyryki, rapporterar TT/GP.

Statsminister Ulf Kristersson  uttrycker Sveriges stöd till Polen.

”Rysslands kränkningar av polskt luftrum inatt är oacceptabla. Det ryska aggressionskriget mot Ukraina utgör ett hot mot hela Europas säkerhet. Polen har all rätt att förvara sitt luftrum. Vi ger vårt fulla stöd till Polen, som Nato-allierad och EU-medlem. Sverige och Polen står enade i vårt stöd till Ukraina”, skriver statsminister Ulf Kristersson till SVT.

Senare på onsdagen meddelade Donald Tusk att de åberopar artikel 4 i Nato-fördraget, som innebär att om ett Nato-land känner sig hotat eller utsatt för fara, så kan det be de andra länderna i alliansen om konsultationer. Yle förklarar mer kring artikel 4.