EU-kommissionen betalade i dag fredag ut 1,6 miljarder euro (cirka 18 miljarder kronor) till Sverige från coronaåterhämtningsfonden. Utbetalningen kommer efter att Sverige uppfyllt 27 milstolpar för reformer och investeringar inom bland annat bostadsmarknad, arbetsmarknadsintegration och bekämpning av penningtvätt.

Sverige ansökte om medlen i december 2024 och fick grönt ljus från kommissionen i juni. Totalt får Sverige 3,5 miljarder euro från fonden, där utbetalningar sker stegvis baserat på genomförda åtgärder.

EU-kommissionen har beslutat att betala ut cirka 18 miljarder kronor till Sverige. Utbetalningen är den första till Sverige från EU:s coronafond. Stödet är prestationsbaserat och ges för redan genomförda investeringar i bland annat grön omställning, bredbandsutbyggnad och utbildning. Pengarna, som täcker åtgärder från 2020–2022, är en del av EU:s gemensamma återhämtning efter pandemin.

EU-kommissionen har i dag tisdag godkänt Sveriges första betalningsansökan på 1,6 miljarder euro från unionens stora coronaåterhämtningsfond. Sverige har uppfyllt 27 delmål för reformer och investeringar.

Pengarna ska finansiera klimatåtgärder som minskar koldioxidutsläppen med 540 000 ton per år och bredbandsutbyggnad till över 66 000 byggnader. Även bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och äldreomsorgen omfattas av satsningarna.

Sveriges totala bidrag från återhämtningsfonden uppgår till 3,5 miljarder euro.

EU-kommissionen väntas på tisdag godkänna Polens begäran att flytta nästan sex miljarder euro från gröna projekt till försvarsändamål, enligt Politico. Pengarna kommer från EU:s stora coronafond.

Polen motiverar omfördelningen med lågt intresse för miljöprojekten från städer och kommuner. Medlen ska användas till infrastruktur med både civil och militär användning, som vägar för stridsvagnar och skyddsrum, men inte till direkta vapenköp vilket EU:s regler förbjuder.

Polen är hittills ensamt om att begära sådan omfördelning och avsätter redan 4,7 procent av BNP till försvaret.

Slovakien har beslutat att skapa en fond på omkring 30 miljoner kronor för att betala tillbaka pengar till tusentals personer som bötfälldes under coronapandemin, rapporterar Sveriges Radio. Cirka 65 000 människor fick böter för att de inte bar munskydd eller bröt mot utegångsförbud.

Oppositionen i landet är kritisk till beslutet.

– Det är skandalöst att man belönar folk som bröt hälsoregler, säger oppositionen.

Den förväntade livslängden i EU ökade till 81,4 år under 2023, enligt siffror från Eurostat på fredagen. Det är en ökning med 0,8 år jämfört med 2022 och den högsta nivån sedan mätningarna började 2002. Detta sker efter nedgången i livslängd under coronapandemin 2020 och 2021.

Stora skillnader finns mellan EU:s regioner. Högst medellivslängd har spanska Madrid med 86,1 år medan bulgariska Severozapaden har lägst med 73,9 år.

Kvinnor i EU lever i genomsnitt 5,3 år längre än män, med en medellivslängd på 84,0 år jämfört med männens 78,7 år. Störst skillnad mellan könen finns i Lettland där kvinnor lever 10,1 år längre än män, medan Nederländerna har minst skillnad med endast 3,0 år. I Sverige är skillnaden näst lägst med 3,3 år.