Debatt: Wadensjö : Ingen större arbetskraftsinvandring till Sverige

Sverige kommer med stor sannolikhet att få en mindre reglerad arbetskraftsinvandring från den 15 december i år. Arbetskraftsinvandring från länder utanför EU kommer att bli nästan lika enkel som från länder inom EU. Vilka effekter kommer lagändringen att få för arbetskraftsinvandringens omfattning? Det går själklart inte att lämna ett exakt svar på en sådan fråga, men det går att lära sig en del av tidigare erfarenheter av arbetskraftsinvandring i Sverige och andra länder.



Sverige fick en omfattande arbetskraftsinvandring efter andra världskriget; en omfattning som varierade mycket över tiden. Störst var den under 1960-talet och början av 1970-talet.



Ekonomin påverkar invandringen

Arbetskraftsinvandringen minskade markant under 1970-talet. Det berodde dels på att restriktioner infördes mot arbetskraftsinvandring från icke-nordiska länder, dels på att invandringen från de nordiska länderna minskade. Det senare berodde dels på att inkomster och löner i dessa länder gradvis kom upp till en nivå liknande den svenska, dels på att konjunkturerna i Sverige inte var lika gynnsamma som under de första decennierna av efterkrigstiden. Andra västeuropeiska invandringsländer hade en liknande utveckling – arbetskraftsinvandringen minskade.



Efter att Sverige blev EU-medlem och inte minst efter EU:s utvidgning 2004 ökade invandringen av arbetskraft till Sverige. Omfattningen är dock inte särskilt stor vare sig vi jämför invandringen från dessa länder med arbetskraftsinvandringen under 1960-talet eller om vi jämför med den totala invandringen till Sverige under senare år. Flykting- och familjeanknytningsinvandringen dominerar fortfarande antalsmässigt.



De nya arbetskraftsinvandrarna kommer inte som en del fruktade till vårt välfärdssystem – de kommer till arbete och de kommer till arbeten som är jämförbara med dem som personer födda i Sverige har. De som kommer från gamla EU-länder verkar till och med ha något högre löner än de som är födda i Sverige.



Få väljer Sverige

Det som överraskar många inom och utom landet är att de kommit så få invandrare från de nya EU-länderna till Sverige. Det har kommit många gånger fler till Storbritannien och Irland, de två länder som i likhet med Sverige inte införde några eller endast mycket lite restriktiva övergångsbestämmelser. Det har också kommit fler arbetskraftsinvandrare till länder som Norge och Tyskland som haft mer restriktiva regler än Sverige.



Engelska språket kan vara en bidragande förklaring till att många väljer Irland och Storbritannien men inte till att de väljer Norge. Den viktigaste faktorn bakom val av land är att det finns lediga arbeten möjliga att få för dem som kommer.



Vi kan lära oss en hel del från de många studier som gjorts av arbetskraftsinvandringen mellan olika länder. Arbetskraftsinvandringen går regelmässigt från länder på en lägre inkomstnivå till länder med en högre inkomstnivå. Arbetskraftsinvandringen är mycket konjunkturkänslig, speciellt för konjunkturen i invandringslandet. Finns det inga lediga arbeten kommer inte arbetskraftsinvandrarna.



Det finns också ett stort beroende av tidigare invandring – information om möjligheter att få arbete sprids av tidigare invandrare. Arbetskraftsinvandrarna är i regel ojämnt fördelad på yrken – få kommer till yrken där goda kunskaper i landets språk har stor betydelse.



Inga drastiska effekter

Kan den kunskap vi har fått av tidigare arbetskraftsinvandring lära oss något om den framtida arbetskraftsinvandringen – den efter den 15 december? På kort sikt är invandringens omfattning starkt beroende av konjunkturläget. Har vi en lågkonjunktur kommer få arbetskraftsinvandrare till Sverige, och det är kanske det som är det troligast utfallet just nu.



På lite längre sikt kommer nya högkonjunkturer och då kommer fler arbetskraftsinvandrare. Hur många beror på antalet lediga platser. De som kommer, kommer till yrken där beroendet av svenska är relativt litet som vissa specialiserade arbeten där engelska är arbetsspråk och till vissa yrken inom andra sektorer med i regel relativt låga utbildningskrav.



Det kommer dock att för medborgare i länder utanför EU vara en konkurrens om de lediga arbetena med personer från de nya EU-länderna. Sammanfattningsvis kan vi inte vänta oss några drastiska effekter av den nya lagen, i synnerhet inte på kort sikt.



Eskil Wadensjö

Nationalekonom och professor vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.

Han är föreståndare för SULCIS (Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier) som stöds av ett tioårigt Linnéstöd från Vetenskapsrådet.





Lite läsning:



Andersson, P. och Wadensjö, E. 2008, Arbetskraftsrörlighet i Norden. TemaNord 2008:524, Nordiska Rådet.



Gerdes, C. och Wadensjö, E. 2008, “Immigrants from the New EU Member States and the Swedish Welfare State”, SIEPS 2008:9.



Pedersen, P. J., Røed, M. och Wadensjö, E. 2008, The Common Nordic Labor Market at 50, TemaNord 2008:506.