Sverige i EU
Senast uppdaterad: 11 december 2023
Sveriges riksdag beslutar om EU-politiken.
Sveriges EU-politik avgörs i riksdagens EU-nämnd. Den svenska regeringens EU-politik beskrivs bland annat i regeringsförklaringen.
EU:s betydelse för Sverige
I regeringsförklaringen 12 oktober 2023 upprepade statsminister Ulf Kristersson (M) tidigare statsministrars uttalanden om EU:s viktiga roll för svensk utrikespolitik och ekonomi.
– Europeiska unionen är inte bara Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform utan också en värdegemenskap. EU har avgörande betydelse för vår ekonomi och vår konkurrenskraft, för klimatarbetet och för vår förmåga att på ett globalt plan värna Sveriges nationella intressen, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i riksdagen.
Det kan jämföras med förra regeringen under Magdalena Andersson (S) som 2021 var inne på samma linje med orden “EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena” och “Det handlar om jobben, eftersom EU är vår viktigaste marknad”.
Sammantaget tycks syftet med det svenska EU-medlemskapet koka ner till stärka landets ekonomi och utrikespolitik.
Stor enighet
Den ordinarie lagstiftningen i EU beslutas av det folkvalda Europaparlamentet och EU-ländernas regeringar i ministerrådet tillsammans. I riksdagsvalet 2022 valde svenska folket vilka partier som de kommande fyra åren ska styra svensk EU-politik i ministerrådet. Ordningen är att riksdagens EU-nämnd bestämmer EU-politiken och regeringen förhandlar.
I en stor kartläggning av Europaportalen visar att det råder en relativt stor politisk enighet i EU-frågor hos en majoritet av riksdagspartierna i Sverige. Under regeringen Kristerssons första år var sex partier helt överens i 72 procent av samtliga 286 EU-frågor, stora som små. För första gången var Sverigedemokraterna det partiet utanför regeringen som minst gick emot riksdagens EU-politik.
Den höga graden av enighet står i kontrast till mediabilden som ibland rapporterar om stora konflikter och oenighet i EU-politiken. Därmed inte sagt att det inte bråkas i svensk EU-politik, se här.
Sverige röstade nej fem gånger
Mellan juli 2014 och december 2018 antog EU-ländernas regeringar i ministerrådet 330 lagar. I bara 15 procent av omröstningarna röstade ett eller flera medlemsländer nej. Storbritannien toppade nejlistan med femton nej. Sammantaget var EU-ländernas regeringar oavsett politisk färg till stor del blir överens om nya EU-lagar. Sverige röstade nej fem gånger. I 98,5 procent av omröstningarna röstade Sverige, efter beslut i riksdagens EU-nämnd, ja.
330 omröstningar i EU:s ministerråd juli 2014 - december 2018:
| Om nya EU-lagar | JA | NEJ | AVSTÅR |
| Sveriges röster | 325 | 5 | 0 |
Källa: Ministerrådets röstningsprotokoll. Se även Europaportalens detaljerade sammanställning.
Sverige ofta i topp
Sverige tillhör de rikare EU-länderna och är i regel i toppskiktet på jämförande studier eller statistik som rör jämställdhet mellan könen, budgetbalans, EU:s social resultattavla, sysselsättningsgrad, klimatmål och innovationsförmåga. Läs mer – klicka nedan.
Sämre går det när det gäller arbetslöshet. I 2022 var Sverige en av de fyra EU-länderna med högst arbetslöshet.
Stödjer EU
Svenskarnas positiva syn på EU-medlemskapet har legat historiskt högt de senaste åren och i maj 2023 var drygt 60 procent positiva och 14 procent negativa, enligt Statistiska centralbyrån, SCB.
Kompakt euromotstånd
Men det svenska EU-stödet är inte oreserverat. Motståndet mot euron som svensk valuta är fortsatt stort även om det succesivt minskat sedan 2012 då över 82 procent sade nej. 51 procent av väljarna sade i SCB-mätningen i maj 2023 nej till euron.
Riksdagen klagar mest
Ingen annan folkvald församling i medlemsländerna väljer i så stor utsträckning som den svenska riksdagen att komma med invändningar mot EU-förslag.
Sverige tillhör också en liten grupp länder som sedan 2012 återkommande protesterar mot att EU:s budget har en för hög felprocent, det vill säga allt i från att delar av budget inte blivit korrekt hanterad när det gäller formaliteter till rena bedrägerier.
Svenskarna syn på EU
Svenskarnas syn på EU har blivit stadigt mer uppskattande och de anser att EU-medlemskapet haft en positiv påverkan på Sverige. Trots det man vill inte se steg mot ett större EU-samarbete. – Det är någon slags status quo som svenskarna vill ha, säger en av forskarna bakom 2021 års SOM-rapport.
