Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 23 december

God fortsättning och gott nytt år

Nyhetssajten Europaportalen tar ledigt och hälsar gamla och nya läsare åter nästa år. Missa inte vår stora årskrönika om vad som hände i europeisk politik under 2023.

Notiser 22 december

Energiförbrukningen minskade i EU

Den så kallade slutliga energiförbrukningen i EU minskade med nästan 3 procent under 2022 jämfört med året innan, meddelade Eurostat. Energiförbrukningen uppgick till 940 miljoner ton oljeekvivalenter, Mtoe. Målet är att minska förbrukningen till 763 Mtoe till år 2030.

Ökad användning av förnyelsebar energi i EU – Sverige i topp

Andelen förnyelsebar energi i EU ökade under 2022 till 23 procent, meddelade Eurostat på fredagen. Sverige, som sedan tidigare legat långt före övriga EU, ökade sin andel förnyelsebar energi till 66 procent med hjälp av vattenkraft, vind, fasta och flytande biobränslen samt värmepumpar.  EU:s mål är att minst 42,5 procent av den energi som används ska vara förnyelsebar till 2030. Kärnkraft, som står för cirka 30 procent  av Sveriges elproduktion, ingår inte i begreppet förnyelsebar energi. 

Ingen samordning av sociala trygghetssystem – i år heller

Det spanska ordförandeskapet beslutade i veckan att släppa förhandlingarna med Europaparlamentet kring samordning av sociala trygghetssystem för de som arbetar eller söker arbete i andra EU-länder, den så kallade 883-förordningen, uppger fackliga Brysselkontorets nyhetsbrev. Hittills har parlamentet och rådet, sedan förhandlingarna började 2016, kommit överens om fyra av sex kapitel, inklusive familj och förmåner vid långtidsvård, men de har inte enats om spårning av utstationerade aktiviteter och om hur länge en person måste arbeta i ett andra EU-land för att det ska betala arbetslöshetsersättning. 

Ukraina om antalet luftburna ryska attacker: 7 400 missiler och 3 700 drönare

Ryssland har avfyrat omkring 7 400 missiler och 3 700 Shahed-attackdrönare mot mål i Ukraina sedan den fullskaliga invasionen startade, uppgav Ukraina på torsdagen, rapporterar Reuters.  Det ukrainska luftvärnet lyckades skjuta ner 1 600 av missilerna och 2 900 av drönarna, säger flygvapnets talesperson Yuriy Ihnat i tv-kommentarer. "Vi står inför en enorm angripare, och vi slår tillbaka", sade han. Sedan Ukraina fått tillgång till västerländskt luftförsvar har de kunnat skjuta ner fler missiler.

Experter: Ryssland har inga vänner och därför är Kremls framgångar aldrig långsiktiga

Ryssland har haft ett bra slut på 2023, främst inom diplomati. Ungern och USA:s republikaner ifrågasätter stödet till Ukraina och Putin har besökt Saudiarabien. Men ingen hjälper Ryssland av vänlighet. Det säger Ivo Juurvee, chef för säkerhetsprogrammet på den estniska försvars- och säkerhetstankesmedjan ICDS, rapporterar svenskspråkiga Yle.

Danmark ingår försvarsavtal med USA

Nu har också Danmark skrivit under ett avtal om ett närmare försvarssamarbete med USA, rapporterar Ekot. Avtalet liknar det som Sverige undertecknade nyligen med USA och handlar bland annat om möjlighet att stationera amerikanska soldater och utrustning på danska baser. Avtalet omfattar inte Färöarna och Grönland.

Notiser 21 december

“Svenska ordförandeskapet höll ihop EU”

Ukraina, svenska ordförandeskapet, klimatpolitiken och EU:s nya AI-förordning var de viktigaste besluten eller händelserna under 2023. Det säger EU-kommissionens Sverigechef Annika Wäppling Korzinek till Europaportalen.

– Det är viktigt att betona svenska ordförandeskapets roll i att hålla samman EU:s enighet i stödet till Ukraina, säger Annika Wäppling Korzinek. 

När hon blickar framåt pekar hon ut EU-valet som nästa stora händelse.

– Europaparlamentsvalet är våran demokratiska förankring i EU som projekt, där alla kan uttrycka sin önskan om EU. Det är fundamentalt, säger Annika Wäppling Korzinek. 

UEFA och FIFA förlorade – olagligt hindra Super League

Fotbollens styrande organ UEFA och FIFA bröt mot EU:s konkurrensregler genom att 2021 hindra utbrytaren Super League, där flera av Europas ledande fotbollsklubbar ingick, slog EU:s högsta domstol fast på torsdagen, rapporterar Politico. De två organisationerna "missbrukade en dominerande ställning", säger domstolen.

Ny ledning för statlig media i Polen – “ska säkerställa objektivitet och pluralism"

Som ett led i att reformera Polen efter åtta år av nationalkonservativa PiS:s dominans byttes på onsdagen ledningar för landets offentligt ägda tv-, radio- och nyhetsbyråer, rapporterar Politico. Statliga medier blev föremål för sträng politisk kontroll kort efter att PiS vann makten 2015, vilket fick Polen att falla i den globala mediefrihetsrankingen. På tisdagen uppmanade det polska parlamentet kulturministeriet att återställa "medborgarnas tillgång till tillförlitlig information, offentliga mediers funktion, samt säkerställa [deras] oberoende, objektivitet och pluralism."

Nya budget- och skuldregler – länderna ges längre tid att komma i fas

På onsdagen blev EU-länderna överens om hur de vill förändra EU:s regler för hur snabbt ett land måste komma i ekonomisk balans om budgetunderskotten eller statsskulderna blivit för höga. I korthet går det ut på att länder ges längre tid och en ökad flexibilitet när det gäller att sänka statsskulden över 60 procent BNP och budgetunderskott över 3 procent. Närmast väntas förhandlingar med Europaparlamentet om det slutliga regelverket. 

– Reglerna är mer realistiska. De svarar på den post-pandemiska verkligheten och de inkluderar också lärdomarna från den stora finanskrisen, sade Nadia Calviño, Spaniens finansminister, som innehar det roterande EU-ordförandeskapet, till efter det mötet, rapporterar Politico

Så höga är ländernas budgetunderskott och statsskulder

EU-kommissionen vill nedgradera vargens skyddsstatus – “fara för boskapen”

EU-kommissionen föreslog på onsdagen att nedgradera vargens skyddsstatus från "strikt skyddad" till “skyddad” i syfte att kunna skjuta fler vargar än idag. – Koncentrationen av vargflockar i vissa europeiska regioner har blivit en verklig fara, särskilt för boskapen, sade EU-kommissionens ordförande  Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Ett stort antal djurskydds- och miljöorganisationer skrev i veckan under ett öppet brev  till Ursula von der Leyen där de kritiserade förslaget att nedklassa vargens skyddsstatus.

 –Det är oacceptabelt. Vargen används som symbol för att uppnå politiska mål där stad och landsbygd utpekas som motpoler. Vi accepterar inte beslut som saknar grund i forskning och vetenskap, sade Gustaf Lind, generalsekreterare på naturvårdsorganisationen WWF, i ett uttalande.

Fortsatta protester i Belgrad mot påstått valfusk

För tredje dagen i rad protesterades det under onsdagen i Serbiens huvudstad Belgrad, efter söndagens lokal- och parlamentsval, rapporterar Ekot. Demonstranterna menar att det har förekommit valfusk, och vill att valet i Belgrad ska göras om. Vinnare i parlamentsvalet blev den sittande presidenten Aleksandar Vucic högerpopulistiska parti SNS.

Ny rapport: Svag krona ger fler exportaffärer för industrin

En svag krona gör att svenska industriföretag kan sälja mer på den globala exportmarknaden, enligt en ny rapport från Business Sweden. ”Svenska kronans ställning har en stor betydelse för företagen. Det är två av tre företag som säger att det spelar en väsentlig roll”, säger chefsekonomen Lena Sellgren till Ekot. Det är runt 300 ekonomichefer på bolag, med tillverkning i Sverige och med export, som svarat på frågor i den nya undersökningen. Bilden som framträder är komplex och det finns även negativa konsekvenser för exportföretagen av en svag krona.

Notiser 20 december

Ukraina överväger ny stor mobilisering

Ytterligare 450 000-500 000 ukrainare kan komma att kallas in för tjänstgöring i landets försvarsmakt, uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på tisdagen. Mobiliseringsförslaget ska diskuteras mellan regeringen och landets militära ledning innan det skickas till parlamentet för beslut, skriver Euractiv.

Macrons nya migrationslag röstades igenom med stöd av av Le Pen

Frankrikes president Emmanuel Macron  fick med stöd av den yttersta högern, Marine Le Pens parti, Nationell samling, att få igenom ett nytt lagförslag med striktare regler för asyl och invandring på tisdagskvällen. Bland annat villkoras sociala trygghetsförmåner och ska endast gälla de som vistats i Frankrike i minst fem år,  eller i 30 månader för de som har en anställning, uppger Politico.

Paasiviki om krigsläget: Det ser mörkare ut

Den  svenska överstelöjtnanten Joakim Paasikivi har börjat tvivla på att Ukraina kan vinna kriget, något han tidigare trott. Till Svenska Dagbladet säger han nu att han överskattat den ukrainska förmågan och att frontlinjerna i stort sett är oförändrade sedan 2022.

 – Ryssarna hade grävt ner sig i varenda trädridå, och varenda fält var dubbelt minerat mot vad man hade räknat med. De ukrainska fordonen kunde inte ta sig någonstans. Även minröjarna gick på minor.

Notiser 19 december

Erdogan om Natoprocessen: Positiv utveckling

Turkiets president Erdogan säger sig ha fått positiva signaler från USA och Kanada som kan påverka Natoprocessen, rapporterar SVT.

– Det skulle hjälpa vårt parlament att ha en positiv inställning till Sverige, säger han i samband med sitt besök i Ungern.

Inflationen sjönk ytterligare i EU och Sverige – allt närmare inflationsmål

Inflationen i EU under november var 3,1 procent, ner från 3,6 procent i månaden innan och från 11,1 procent i november 2022. För euroländerna hamnade inflationen på 2,4 procent – allt närmare centralbanken ECB:s mål om 2 procents inflation. Inflationen sjönk  i Sverige till 3,3 procent i november jämfört med 4 procent i oktober, meddelade Eurostat på tisdagen. 

EU-rapport: De flesta miljö- och klimatmål 2030 nås inte – 55-procentsmålet är dock möjligt

I en färsk prognos från Europeiska miljöbyrån kring 28 olika klimat- och miljömål till 2030 antas att 20 mål sannolikt eller mycket sannolikt inte kommer att nås. Fem miljömål kommer dock mycket sannolikt att nås. 

När det kommer till frågan om att minska utsläpp av farliga växthusgaser med 55 procent anges måluppfyllelse som “sannolikt men inte säker” vilken är den näst mest positiva omdömet, medan målet om upptag av mer växthusgaser i skog och mark “mycket sannolikt” inte kommer att nås.  

I en annan prognos som EU-kommissionen gav ut på måndagen anges att minskningen av växthusgaser 2030 kan bli 51 procent jämfört med 1990, vilket är 4 procentenheter under målet på minst 55 procent. Vidare tror kommissionen att andel förnyelsebar energi hamnar på 39 procent 2030 istället för målet på minst 42,5 procent. Likaså antas upptaget av växthusgaser i skog och mark inte nå målet 310 MtCO2e utan landa 40-50 MtCO2e lägre än målet till 2030.

Klimat och energipolitik – EU:s och Sveriges läge och mål  

Extra EU-toppmöte om Ukrainastöd spikat

Den 1 februari håller EU ett extra toppmöte för att försöka ordna fram ett större ekonomiskt stöd till Ukraina efter att Ungern stoppat hjälpen till landet. Samma dag träder det 12:te sanktionspaketet mot Ryssland i kraft.

Stora protester efter valet i Serbien – misstänkt valfusk

Efter parlamentsvalet i Serbien har tusentals människor demonstrerat på gatorna i Belgrad, rapporterar Ekot. Anledningen är att både oppositionen och internationella valobservatörer misstänker ett omfattande valfusk på många ställen i landet. Men President Aleksander Vucic, som utropat sitt parti SNS till valsegrare, avfärdade alla anklagelser om fusk.

Internationella valobservatörer ska nu granska alla anklagelser om fusk, och sedan lämna en rapport.

EU kan förbjuda engångsförpackningar

EU:s miljöministrar har enats om nya regler för att minska mängden förpackningsavfall – varje år slänger européer i snitt 190 kg förpackningar, rapporterar Ekot. De nya reglerna skulle innebära förbud mot vissa engångsartiklar samt ökad återanvändning och återvinning. Det väntas dock flera undantag, bland annat för svenska pappersförpackningar och franska Camembertostar.

Ungern ska verka för turkiskt medlemskap i EU

När Ungern blir EU:s ordförandeland den första juli nästa år, så lovar Ungern att verka för att Turkiet ska närma sig ett medlemskap i unionen, rapporterar Ekot. Det framkom vid en ceremoni i Budapest på måndagen, där Turkiets president Erdogan och Ungerns premiärminister Orbán medverkade. På grund av stora brister när det gäller demokrati och rättsstatlighet i Turkiet har EU-förhandlingarna legat nere i flera år.   

Notiser 18 december

EU skärper tonen – inleder formellt förfarande mot X

EU-kommissionen meddelande på måndagen att man inlett ett formellt förfarande mot X, tidigare Twitter, för brott mot unionens nyklubbade digitala tjänstelag, DSA. Kommissionen misstänker att X inte följer det nya regelverket vad gäller att bekämpa olagligt innehåll, vidta tillräckliga åtgärder för att komma åt manipulering av information och för att inte låta forskare ta del av data samt att X har en "vilseledande design" i sina så kallade blå märken.

– Tiden då stora onlineplattformar beter sig som om de vore "för stora för att bry sig" har kommit till vägs ände, sade EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton i ett uttalande.

Det är första gången kommissionen inleder ett formellt förfarande under DSA.

EU undersöker sätt att stödja Ukraina trots Ungerns motstånd

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade efter fredagens EU-toppmöte där Ungern blockerade en gemensam stödfond på 50 miljarder euro till Ukraina att kommissionen ska börja titta på alternativa sätt att ge Ukraina pengar.

– Jag tror att det nu också är nödvändigt att arbeta med potentiella alternativ för att ha en operativ lösning i händelse av att en överenskommelse mellan 27, alltså enhällighet, är inte möjlig, sade Ursula von der Leyen.

Även bland annat Nederländernas och Irlands premiärministrar flaggade för att övriga 26 EU-länder kan sätta upp en stödfond utanför EU-systemet, skriver Politico.

Tyskland vill se "hållbar vapenvila" i Gaza

Den tyska utrikesministern Annalena Baerbock skriver tillsammans med sin brittiske motsvarighet David Cameron i en debattartikel på lördagen att de ställer sig bakom en "hållbar vapenvila" i Gaza. De avvisar dock kraven på en "allmän och omedelbar vapenvila".

"[Ett sådant krav] bortser från varför Israel är tvunget att försvara sig: Hamas angrep Israel på ett barbariskt sätt och skjuter fortfarande raketer för att döda israeliska medborgare varje dag", skriver de två utrikesministrarna.

Färre lediga jobb i EU-länderna

Den så kallade vakansgraden som visar den relativa bristen på arbetskraft fortsatte att minska i EU-länderna under årets tredje kvartal till 2,6 procent, visar statistik från Eurostat på måndagen. I Sverige låg vakansgraden på 2,2 procent.

Gemensamma intressen förenar Orbán och Erdogan

Den svenska Natofrågan är ett av många ämnen som antagligen tas upp när Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan besöker Ungerns premiärminister Viktor Orbán i Budapest. Flera gemensamma intressen förenar de auktoritära ledarna, som ideologiskt ändå är mycket olika, skriver TT/SvD.

Putin: Uppstår ”problem” vid Finlands gräns

Att Finland nu är med i Nato skapar problem, säger Rysslands ledare i en tv-intervju. ”Det fanns inga problem, men nu uppstår de”, säger Putin och hotar med upprustning vid gränsen, enligt SvD.

Tyska AFD tar ny borgmästarpost

Det högernationalistiska partiet Alternativ för Tyskland (AFD) tar sin första post som överborgmästare, samtidigt som stödet för partiet ökar i opinionsmätningar, enligt TT/SvD. I staden Pirna i Sachsen, med omkring 40 000 invånare, vann Tim Lochner söndagens val. Lochner fick 38,5 procent av rösterna, enligt den första räkningen. Han tillhör stadsstyrelsens AFD-grupp, men är inte medlem i partiet.

Serbien: Vučić utropar sitt parti till segrare i valet

Serbiens sittande president Aleksandar Vučić utropar sitt parti till vinnare i söndagens val. – Vi har en absolut majoritet i parlamentet med 127 platser, fastslog Vučić vid en pressträff sent på söndagskvällen, enligt TT/SVT.

Notiser 16 december

Veckans tema – budgetunderskott och statsskulder

Efter årsskiftet ska EU gå tillbaka till gamla regler om storleken på budgetunderskott och statsskulder – därmed upphör de mer generösa reglerna som infördes i samband med pandemin. Samtidigt pågår förhandlingar om vissa förändringar men det är oklart om de blir klara före årsskiftet. Se hur länderna står i förhållande till målen på högst 3 procent budgetunderskott och högst 60 procent i statsskuld. Sverige klarar sig med råge.

Notiser 15 december

Uppgift: Sverige vill tillåta spionprogram mot journalister

Enligt tidningen Euractiv, som hänvisar till ett protokoll i EU:s ministerråd från november, ska Sverige vara ett av sju EU-länder som driver på för att regeringar ska ha rätt att använda spionprogram mot journalister i den kommande europeiska mediefrihetsakten som var tänkt att skydda journalister. Europaportalen har sökt den svenska regeringen för en kommentar.

Sverige sämst i Norden på grundläggande digitala färdigheter

I Sverige har 66 procent av befolkningen mellan 16 och 74 år grundläggande  digitala färdigheter, meddelar Eurostat. I övriga nordiska länder ligger andelen högre med Finland i topp på 82 procent. Snittet i EU 2023 är 56 procent och målet är att 80 procent av invånarna 2030 ska ha grundläggande digitala färdigheter.

Nordiska pengaförvaltare till Elon Musk – “acceptera kollektivavtal“

Teslas vägran att teckna kollektivavtal i Sverige föranledde en grupp nordiska pengaförvaltare och pensionsfonder att på torsdagen skriva ett “argt brev” till Elon Musk och uppmanade honom att ändra kurs, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Investerarna som förvaltar totalt en biljon dollar i tillgångar sade att de är "djupt oroade" över Teslas inställning till arbetstagares rättigheter i Sverige och krävde att biltillverkaren skulle acceptera kollektivavtal för sin personal. I brevet bad investerarna om ett möte med Teslas styrelse i början av 2024 för att diskutera frågan.   

Erdoğan i samtal med Biden om svensk Natoansökan

Sveriges medlemskap i Nato stod på dagordningen när Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan talade med USA:s president Joe Biden på torsdagen, rapporterar SVT/TT. Erdoğan tog också upp sin önskan om att få köpa amerikanska stridsplan.

Jonas Sjöstedt föreslås toppa Vänsterpartiets EU-lista

Den tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt vill göra comeback i EU-parlamentet och ligger överst på valberednings förslag till  Vänsterpartiets lista inför nästa års Europaparlamentsval. På andra platsen föreslås Hanna Gedin. Beslut fattas i januari.

Sex häktade i Danmark efter misstanke om planerat terrorbrott

Sex personer har häktats efter tillslaget i Danmark under torsdagen mot ett nätverk som misstänks ha planerat ett terrorbrott, uppger Ekot. Varav fyra är häktade i sin frånvaro. Totalt är sju personer misstänkta i ärendet, men en av dem försattes på fri fot efter häktningsförhandlingarna, säger mannens försvarsadvokat till Danmarks Radio. Det är oklart exakt vad dom misstänks för på grund av sekretess.

Medlemmar i Hamas ska ha planerat attacker i Europa – fyra gripanden

Fyra medlemmar i terrororganisationen Hamas har gripits efter misstankar om att de ska ha planerat attacker mot judiska institutioner i Europa. Det säger åklagare i Tyskland på torsdagen, enligt SVT. Tre av de misstänkta ska ha gripits i Berlin och en i Rotterdam, enligt åklagarna. Samtliga ska ha varit medlemmar i Hamas under en lång tid och ska ha kopplingar till nätverkets militära ledarskikt.

Finland stänger gränsen till Ryssland – igen

Finland stänger återigen gränsen till Ryssland för persontrafik. Beslutet kommer efter att nya asylsökande har anlänt till de två gränsstationer som öppnades efter att gränsen varit stängd i två veckor, rapporterar Ekot. Beslutet om att stänga gränsen kom i slutet av november efter att hundratals unga män från Mellanöstern och Afrika anlänt till finska gränsövergångar på cykel. Men på torsdagsmorgonen öppnade två övergångar.

Amazon slipper kvarskatt på 250 miljoner euro enligt EU-domstolen

EU-domstolen har beslutat att amerikanska e-handelsjätten Amazon inte behöver betala 250 miljoner euro i kvarskatt till Luxemburg. Frågan har handlat om ifall Luxemburgs skattebeslut till Amazon kan betraktas som statligt stöd, vilket i sådana fall är oförenligt med EU:s regler. Enligt EU-domstolen har EU-kommissionen inte kunnat styrka detta, varför Amazon slipper betala kvarskatten, rapporterar Reuters/Finwire/Placera.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

Index: Litet uppsving för demokratin i Europa

28 mars 2023

Trots ett rekordtapp för demokratin i Ryssland stärktes graden av folkstyre i Europa som helhet under 2022, enligt The Economists årliga ranking. En viktig anledningen till trendbrottet är att restriktioner som infördes under coronapandemin lyftes under fjolåret.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret