Debatt: Flam: Politik, inte kronan, har lyft svensk ekonomi

Stefan Carléns artikel om SNS-rapporten ”EMU efter tio år. Ska Danmark, Sverige och Storbritannien ansluta sig?” – till vilken jag är en av författarna – bygger på flera missuppfattningar (Europaportalen 090218).

Det är fel att rapporten inte kan säga om Sverige och Storbritannien har vunnit eller förlorat på att inte vara med i den monetära unionen från början. Den kommer faktiskt fram till att Sverige och Storbritannien hade vunnit på att vara medlemmar. Ländernas penningpolitik har i stort sett varit densamma som ECB:s – de har alltså inte haft nytta av en självständig penningpolitik – samtidigt som de skulle ha vunnit på stabilare växelkurser och mera handel. Däremot är det riktigt att man inte kan säga hur det blir i framtiden med behovet av en självständig penningpolitik och därför med värdet av att ansluta sig.

Miljarder att tjäna

Det är också fel att rapporten kommer fram till att den handelsökning som skulle ha följt av en anslutning endast innebär någon promilles ökning av BNP. Det finns ett räkneexempel utan anspråk på precision i rapporten som kommer fram till att den beräknade handelsökningen på 12 procent för Sveriges del kanske kan översättas till 0,3 procent ökad BNP, det vill säga 300 promille. Detta kan tyckas vara litet, men det betyder för närvarande ca 9 miljarder varje år och summerat över alla år i framtiden (diskonterat) med gällande realränta (knappt 2 %) 450 miljarder.

Carlén tycks mena att växelkursen bestäms av överskott eller underskott i handelsbalansen eller av Riksbankens räntesättning. Forskningen visar att växelkurser – åtminstone på kort sikt – inte går att förutsäga. De bestäms av ständigt ändrade förväntningar på de finansiella marknaderna, till exempel av om utländska aktieägare plötsligt tror att svenska banker kommer att förlora mycket pengar i Baltikum.

Rapporten kommer fram till att Sverige inte verkar ha förlorat inflytande i EU när det gäller andra än ekonomiska frågor. Den behandlar däremot inte andra politiska aspekter och gör till exempel ingen bedömning av om svenska medborgare gör en demokratisk förlust av ett deltagande i valutaunionen.

Skillnaden mellan äpplen och päron

Liksom många andra tror Carlén att Sveriges relativt gynnsamma utveckling när det gäller bland annat tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser under de senaste tio åren beror på att vi inte varit med i den monetära unionen. Tillväxt, sysselsättning och offentliga finanser beror väsentligen på ekonomisk politik som Sverige och andra länder bestämmer själva, inte på självständig eller gemensam penningpolitik.

Det räcker kanske med att konstatera att Finlands ekonomiska utveckling varit lika god som Sveriges och att Finland är med i valutaunionen.

Harry Flam

Ordförande SNS Konjunkturråd 2009 och redaktör för rapporten: EMU efter tio år. Ska Danmark, Sverige och Storbritannien ansluta sig?