Kvinnor osynliga som politiska flyktingar
7 maj 2009 | Sämre behandlingKvinnliga och manliga flyktingar behandlas olika. Det är ett problem som finns i både Sverige och Storbritannien. Detta konstaterades under ett seminarium om asylrätt på onsdagen.
– Kvinnoförtryck ses som ett kulturellt problem och inte som ett brott mot de mänskliga rättigheterna, sa advokaten Minoo Jalali från Storbritannien.
Kvinnor som söker asyl får en sämre behandling än männen. Det var den engelska advokaten Minoo Jalali och svenska asylrättsadjunkten Maria Bexelius överrens om under ett seminarium på onsdagen.
– Storbritannien och Sverige har liknande problem. En liknande brist i behandling av kvinnliga asylsökanden och brist på kompetens inom asylrätt bland advokater, sa Minoo Jalali.
Asylsökande kvinnor ses sällan som politiska flyktingar eftersom de oftast inte varit politiskt aktiva på en hög nivå.
– Detta är diskriminering. Det finns många olika sätt att göra politiskt ställningstagande till exempel iranska kvinnor som varje dag trotsar klädkoden och kvinnor på Sir Lanka som gömmer tamiliska rebeller, sa Minoo Jalali.
Jurister måste bli bättre på att ta reda på vad kvinnorna har varit utsatta för och riskerar om de återvänder i sitt hemland enligt Jalali. Om det kvinnoförtryck som vissa asylsökande blivit utsatta för bryter mot mänskliga rättigheter är upp till advokaterna att ta reda på och lägga fram som asylskäl.
– Man måste bli bättre på att se till att utsatta och utnyttjade kvinnor får kvinnliga företrädare, sa Maria Bexelius och Minoo Jalali höll med.
Maria Bexelius sa att i teorin så har det skett en förbättring för asylsökande kvinnor som hotas av förföljelse och men i praktiken är migrationsverken mer restriktiva.
– Man tolkar oftast riktlinjerna så att den lägsta standarden tillämpas vilket gör det svårare för utsatta grupper som asylsökande kvinnor, homosexuella och barn.
Att se kvinnoförtryck som ett kulturellt problem är ett politiskt ställningstagande av myndigheter i mottagarländer sa Minoo Jalali under seminariet.
– Jag tror att europaparlamentet kan ha en viktig roll i förändringen av attityder och tydligare riktlinjer för asyl, sa Maria Bexelius.