Svagt intresse i EU för Maltas flyktingar
21 september 2009 | Svenskt nejEU:s ministerrådet diskuterade på måndagen flera gemensamma flyktingprogram. Fler länder tar på sig att ta emot flyktingar men intresset är fortsatt svagt. Bland andra säger Sverige nej till flyktingar från Malta.
Arbetet med att skapa en gemensam europeisk flyktingpolitik gick på måndagen vidare i Bryssel där EU:s migrationsministrar träffades. Överst på dagordningen stod skapandet av två flyktingprogram: ett som ska flytta flyktingar som befinner sig i FN:s flyktingläger i så kallade tredjeländer – länder utanför EU – och ett pilotprogram där cirka 2 000 flyktingar med asylstatus som befinner sig på Malta ska slussas vidare till övriga europeiska länder.
Men programmen är frivilliga och kommissionen har svårt att få med sig EU-länderna. Sverige, som leder diskussionerna, har tidigare varit positivt till det första vidarebosättningsprogrammet som administreras av FN-organet UNHCR, men mer tveksamt till att flytta vidare flyktingar från södra Europa.
Pilotprojektet med Malta går också mycket trögt. Den 14 september skulle kommissionen ha lagt fram en plan för hur det skulle gå till, men det har ännu inte skett.
Migrationsminister Tobias Billström (M) säger att det inte beror på Sveriges tidigare motstånd.
– Det är ett missförstånd att vi är emot pilotprojektet. Det är glädjande att det nu genomförs och det ska utvärderas för att se om det skapar den pull-effekt vi har talat om tidigare och den fortsatta processen måste ta hänsyn till den typen av problem, säger Tobias Billström.
Innebörden av den ”pull-effekt” som Tobias Billström varnar för är att fler flyktingar riskerar resan över Medelhavet om de vet att de efter ankomsten kan flyttas vidare norrut i Europa. Det har Billström velat undvika. Men EU-kommissionen lade fram projektförslaget i maj, framför allt på begäran av gruppen Malta, Italien, Grekland och Cypern.
Det är för närvarande en handfull länder som är villiga att ta emot Maltaflyktingar: Portugal, Frankrike, Slovenien (som har ändrat sin lagstiftning för ändamålet) och i dag anslöt sig även Luxemburg. Länderna har sammanlagt åtagit sig att ta emot ett par hundratal människor, och några har redan flyttats till Frankrike.
Sverige säger i dagsläget nej till flyktingarna från Malta.
– Vi måste tillsammans med Migrationsverket undersöka om det rättsligt överhuvudtaget är möjligt för Sverige att genomföra detta och sedan har vi en finansiell aspekt som vi också analyserar, säger Tobias Billström till Europaportalen.
Tobias Billström understryker också att de aktuella flyktingarna har beviljats asylstatus på Malta och att det således inte handlar om människor som kommer direkt över Medelhavet som ska slussas vidare.
– Det är viktigt att påpeka eftersom vi ju då verkligen hade fått se en pull-effekt, säger han.
Något bättre går det med det andra vidarebosättningsprogrammet. För närvarande tar 10 av 27 EU-länder emot flyktingar från UNHCR:s läger. Länderna kommer enligt kommissionens program att få drygt 40 000 kronor för varje flykting som tas emot. UNHCR ska enligt förslaget varje år i samarbete med EU:s nya asyl- och flyktingbyrå fastställa vilka flyktingar som ska prioriteras.
På måndagens möte diskuterades även en förstärkning av EU:s byrå för gränskontroll, Frontex. I början på nästa år ska nya regler för byrån läggas fram där medlemsstaterna bland annat ska uppmanas att bidra med mer materiel för att kunna utöka skyddet vid EU:s gräns.
I en rapport som släpptes av Human Rights Watch på måndagen anges Frontex ha tagit del i de aktioner där den italienska kustbevakningen har stoppat flyktingbåtar på internationellt vatten för att överlämna dem till libyska myndigheter. EU-kommissionen har begärt förklaringar för från Italien.
EU-kommissionär Jacques Barrot meddelade att kommissionen analyserar Italiens nyinkomna svar i frågan.
– Men det är uppenbart att man inte ska skicka tillbaka människor till länder där det finns fara för deras liv, säger Jacques Barrot.
Fotnot: Sverige tar emot cirka 40 procent av EU:s kvotflyktingar, runt 1 900 om året.