Det skandinaviska hotellet där Birgitta Ohlsson tagit in vid hennes första resa som EU-minister till Bryssel kunde inte ligga närmare EU-parlamentet. Den blågula flaggan vajar ovanför de snurrande glasdörrarna vid ingången – Sverige i hjärtat av EU. Precis som Birgitta Ohlsson vill ha det. Europaportalen träffar henne i hotellobbyn inför ett intensivt besök i EU:s huvudstad. Hennes tid som minister är knapp till riksdagsvalet i höst.
– Det är ganska svårt att tro att man kan revolutionera världen på sju månader. Men kan man föra en process framåt i rätt riktning är det bra, säger Birgitta Ohlsson om sitt nya uppdrag.

I en röd tygsoffa visar hon upp dagsschemat i sin pärm fullmatad med mötesunderlag. Fyra EU-kommissionärer ska klaras av och första visiten görs hos Connie Hedegaard, den danska klimatkommissionären. Klimatfrågorna är en av tre frågor som Birgitta Ohlsson ska prioritera som EU-minister.
– Europa är bäst i klassen idag och vill gå snabbast framåt i klimatfrågan. Samtidigt är det viktigt att få fler länder med på tåget, säger hon.

Birgitta Ohlsson och hennes företrädare på EU-ministerposten Cecilia Malmström har en liknande profil: de är båda folkpartister, relativt unga och mycket EU-vänliga. Men där Malmström antog en mer diplomatisk hållning har Birgitta Ohlsson redan gjort en rad uttalanden om andra EU-länders bristfälliga behandling av minoriteter.
– Det är oacceptabelt att människor blir behandlade som skräp år 2010 i Europa, sade hon till Europaportalen angående Italiens politik mot romer när hon utsågs till minister.

I Bryssel går redan snacket bland journalister och politiker; hur länge ska Birgitta Ohlsson kunna hålla kvar sin frispråkiga linje? Men lägga band på sig kommer hon inte att göra.
– Jag tycker man ska ha en stark röst och det har jag alltid haft. Jag tror inte att min partiledare eller statsminister förväntar sig att jag ska bli tyst bara för att jag har blivit minister. Vad gäller de mänskliga rättigheterna är min vision att EU ska vara den starkase rösten för frihet i världen. Där tror jag att Sverige och jag själv kan spela en tydligare roll.

För många kommer Birgitta Ohlsson alltid att vara förknippad med FRA-debatten som rasade som hetast sommaren 2008. Birgitta Ohlsson, som först var motståndare till lagen, lade ner sin röst efter hårda påtryckningar från allianskollegorna. I EU är integritetsfrågorna ständigt aktuella: telekompaketet, Acta-avtalet och datalagringsdirektivet är ett par exempel på ämnen det senaste året har orsakat debatt.
– Det är frågor där jag tror att Europas medborgare har väckts de senaste åren med många förslag som man upplever har varit integritetskränkande. Jag tycker det är sunt att fler institutioner och fler personer nu drar i bromsen.

Sverige fälldes nyligen i EU-domstolen för att inte ha infört datalagringsdirektivet i svensk lag. Direktivet ålägger Sverige spara data om medborgarnas mobil- och internettrafik i mellan sex månader och två år. Att Sverige fälls i EU-domstolen för att inte ha omvandlat ett direktiv till lag är mycket ovanligt. Birgitta Ohlsson vet inte när regeringen kommer att införa lagen.
– Jag tycker Beatrice Ask har haft en sund hållning då hon har sagt att det måste finnas en balans där integritetsaspekterna måste väga väldigt tungt. Det här är en fråga som inte kommer att avgöras den närmaste tiden utan vi får se vad som händer.

Frågan om det kontroversiella Swiftavtalet, som var tänkt att leverera europeiska bankdata till USA, men som Europaparlamentet nyligen stoppade, kallar Birgitta Ohlsson ”svår och komplicerad”. Hon menar att det är en balansgång och att ett samarbete med USA behövs, men hur det ska se ut ”är inte glasklart”.
– Risken är ju nu är att individuella länder sluter enskilda avtal och det behöver inte vara positivt. Ibland kan det vara enklare att ha ett tydligt ramavtal med ett land utanför unionen än att enskilda länder med lägre krav på integritet har egna avtal.

De tyska liberalerna var bland de mest kritiska, men du vill inte säga nej till det här avtalet?– Den svenska regeringen har ju sagt ja till det hela så det finns inte så mycket mer att säga om det. Men visst förstår jag mina liberala vänner i Europaparlamentet. Frågan kommer upp där snart igen.

Under våren tar EU beslut om sin nya tillväxtstrategi, EU2020, vilket är en fråga som kommer att ligga på Birgitta Ohlssons bord.
– Det vikigaste här är att Europa inte hemfaller åt protektionism, varken inom EU eller utanför EU, säger hon.

Hon tror inte Europa kommer att kunna konkurrera med den billigaste arbetskraften utan måste satsa på forskning och framsteg och att EU bör koppla 2020-strategin till långtidsbudgeten och jordbrukspolitiken.
– Det är fullkomligt ohållbart att det i dag nästan 43 procent går till jordbrukssektorn. Där har ju vi idéer om att den ska kvittas ut till förmån för forskning.
En tredje vinnande väg för EU är att få in mer kvinnor i arbetskraften. Ungefär sex miljoner kvinnor i EU uppger att de inte kan jobba fast de vill för att det inte finns fungerande barnomsorg.
– Vi har världens mest välutbildade hemmafruar. Ska Europa kunna vara en tillväxtkontinent är det viktigt att kvinnorna kommer ut på arbetsmarknaden, säger hon.

För Sveriges kommande decennium i Europa ser hon införandet av euron som ett måste, gärna med en folkomröstning under nästa mandatperiod. Och medlemskapet har inte blivit mindre attraktivt efter den kris som eurozonen går igenom på grund av Greklands skakiga finanser.
– Jag tror det är fullkomligt ohållbart att Sverige står utanför euron på sikt. Vill man tillhöra Europas kärna måste man ha den gemensamma valutan och vill man kunna ha makt och inflytande fullt ut på den ekonomiska politiken så är det viktigt att vara ett euroland, förklarar hon.
Hennes pressekreterare säger till för fjärde gången att det är dags att gå. Birgitta Ohlsson lämnar hotellet och skyndar iväg till möten vid den svenska representationen, ett stenkast från EU-parlamentet i Bryssel.