"EU:s ministrar måste ändra sig för att rädda avtalet"

Intresset var stort när EU-parlamentets utskott för fri- och rättigheter på torsdagen röstade nej till det så kallade Swift-avtalet. Inte en ledig sittplats fanns i utskottssalen och längs väggarna trängdes journalister för att ta del av resultatet. Kanske berodde det på att amerikanska myndigheter har visat sig vara ovanligt intresserade av en omröstning i ett av EU-parlamentets utskott. Bland annat ska USA:s utrikesminister Hillary Clinton ha kontaktat parlamentets talman Jerzy Buzek på torsdagen.

Men den amerikanska lobbyingen för att USA ska få tillgång till uppgifter om banktransaktioner i Europa, som Swift-avtalet handlar om, bar alltså inte frukt. Med 29 röster mot 23 sade utskottet nej till att godkänna avtalet. Den ansvarige ledamoten för frågan, holländska liberalen Jeanine Hennis-Plasschaert, är emot avtalet av flera anledningar.
– Jag har både invändningar rörande avtalets innehåll och vad gäller tillgång till alla relevanta dokument och information. Det sammantaget gör det mycket svårt för oss att säga ja till avtalet just nu.

EU-parlamentets gruppledare beslöt på torsdagen att omröstningen i kammaren ska ske nästa vecka när hela parlamentet samlas i Strasbourg, och en nej-röst tycks vara given i nuläget. Det skulle innebära att avtalet ogiltigförklaras. 

Men om ministerrådet agerar och går parlamentet till mötes kan omröstningen skjutas upp och därmed rädda avtalet, säger Jeanine Hennis-Plasschaert.
– Vi vill att rådet ska lyssna på de invändningar vi har. Det är en kompakt tystnad från dess sida. Agerar de nu kan vi skjuta upp omröstningen om avtalet utan problem.

Swift-avtalet har kantats av flera motsättningar mellan EU:s ministerråd, som godkände avtalet den 30 november i fjol, och parlamentarikerna – både nationella och europeiska. När EU-nämnden i riksdagen skulle informeras om avtalet i juli förra året fick ledamöterna ett par timmar på sig att läsa igenom materialet innan det diskuterades i nämnden. EU-parlamentets ledamöter fick avtalet i alla språkversioner endast en vecka innan avtalet trädde i kraft den 1 februari.

Enligt Jeanine Hennis-Plasschaert borde EU-parlamentet få tillgång till fler dokument; utlåtandet från ministerrådets juridiska enhet, bevis på att Swift-avtalet tjänar sitt syfte – det vill säga att spåra terrorister – samt relevant underrättelseinformation.
– Det är svårt att förstå nödvändigheten av avtalet om man bara har en generell förklaring av det, säger hon.

Utöver den bristfälliga informationen om avtalet bryter innehållet mot grundläggande rättigheter vad gäller den personliga integriteten, menar Hennis-Plasschaert. Det blir alltför lätt att massfiska efter data, det finns inte angivet hur länge informationen ska lagras och möjligheterna att överklaga en utlämning av data är inte definierade.
– De [USA] kan få allt de vill. Swift kan nämligen inte överföra specifika data utan endast massdata. Det går emot allt det som vi har tagit beslut om under många år.

USA:s intresse av att avtalet går igenom i omröstningen nästa vecka förefaller vara mycket starkt, Hennis-Plasschaert har uppvaktats grundligt.
– Amerikanarna har haft ett slags läger här inne i en vecka och strax innan omröstningen fick jag ännu ett brev från USA:s ambassadör. USA förstår tyngden i den här frågan, vilket man inte kan säga om EU:s ministerråd.

Den konservativa EPP-gruppen röstade för avtalet i omröstningen medan de övriga större grupperna röstade nej.