Hård övervakning väntar Grekland
3 februari 2010 | Greklands trovärdighet ifrågasattGreklands krisplan fick på onsdagen klartecken från EU-kommissionen. Men en hård övervakning väntar och Grekland kommer att dras inför rätta för fusket med statistik som döljt den ekonomiska kräftgången.
Greklands politiska ledare kunde på onsdagen dra en liten suck av lättnad efter att EU-kommissionen gett sitt stöd för den krisplan som de presenterat för EU-kommissionen i januari. Men en hård övervakning väntar där Grekland regelbundet kommer tvingas redovisa hur väl åtgärderna för att rädda ekonomin faller ut.
EU-kommissionen uppmanar Grekland att snarast ta fram en tidsplan för när åtgärder ska implementeras och komma med en detaljerad plan över insatserna. Om EU:s finansministrar godkänner rekommendationerna på mötet 15–16 februari kommer planen genast att träda i kraft med en första granskning av de grekiska åtgärderna 16 mars.
– Listan på åtgärder kommer att övervakas från dag ett, sade EU-kommissionär Joaquin Almunia vid en presskonferens i dag, och tillade att det är första gången EU behöver använda sig av så hård övervakning.
Efter den första granskningen i mars kommer Grekland ännu en gång tvingas redovisa hur planen framskrider i maj och därefter kvartalsvis. Almunia underströk att det är mycket viktigt att tilliten återställs.
Trovärdigheten för Grekland fick sig en rejäl törn när det förra året visade sig att förfalskad statistik gjort det möjligt att undanhålla hur illa det stod till med ekonomin. Nu kommer Grekland att dras inför rätta för de felaktigheterna av EU-kommissionen.
Underskottet i den grekiska ekonomin ligger på 12,7 procent, med en statsskuld på 125 procent av BNP. Därmed överskrider underskottet rejält den treprocentsgräns som fastställs i EU:s stabilitetspakt. Till 2012 måste Grekland få ner underskottet så att det faller inom EU:s tillåtna ramar.
I slutet av förra året lade Greklands premiärminister, Giorgos Papandreou, fram en plan för att få ner budgetunderskottet. Enligt planen ska offentliga sektorns utgifter minskas med tio procent och en nittioprocentig bonusskatt införas. Så sent som i går tvingades premiärministern gå ut med ytterligare besparingsåtgärder, då med budskapet att offentliganställdas löner ska frysas och planer på en höjd bränsleskatt.
Internationella Valutafonden (IMF) har besökt landet för att se över situationen, men när Joaquin Almunia fick frågan om han tror att IMF kommer att behöva ställa ett nödlån till Greklands förfogande blev svaret nej.
– Jag är fullt övertygad om att EU och euroområdet har tillräckligt med instrument för att lösa problemen.
Samtidigt kan tilläggas att Grekland inte är det enda eurolandet som befinner sig i omfattande ekonomiska svårigheter och ett behov finns av att öka övervakningen av den ekonomiska utvecklingen i hela euroområdet. Under presskonferensen medgav Almunia att flera länder drabbats av en försämrad konkurrenskraft i och med att de gått med i eurosamarbetet.
En hård tid väntar nu de grekiska invånarna. De planerade besparingarna spås höja den redan höga arbetslösheten på 9,7 procent – Greklands politiska ledare måste agera snabbt.