Både EU-parlamentet och EU:s ministerråd har antagit skärpningar av reglerna för styrningen av så kallade hedgefonder samt andra investeringsfonder i EU. EU:s regeringar kom överens på tisdagen, bara ett halvt dygn innan parlamentets ekonomiutskott röstade igenom sin version av det nya lagförslaget. Men det finns fortfarande skillnader mellan de olika förslagen, vilka nu måste sammanfogas så att de kan antas innan sommaren.
Den stora stötestenen utgörs av synen på hur fonder och förvaltare utanför EU ska kunna verka inom unionen. Medan rådet ger myndigheterna i varje enskilt land bestämmanderätten vill parlamentet ha samma regler över hela EU. Om en fondförvaltare baserad i ett land utanför EU uppfyller vissa krav – däribland att landet har en antiterroristlagstiftning och pålitliga kontrollmyndigheter – ska den ha samma rättigheter som en EU-baserad fondförvaltare, enligt parlamentet. Den synen delas även av EU-kommissionen.
Även inom rådet finns det motsättningar. Storbritannien, som har 80 procent av marknaden, är oroligt för att reglerna blir för hårda. I rådets kompromissförslag som antogs på tisdagen skriver därför regeringarna att man ska ta hänsyn till det i de förhandlingar som nu inleds med parlamentet. Beslutet skulle ha tagits i mars men sköts då upp på grund av att Storbritannien snart skulle hålla val.
Jean-Paul Gauzès, ledamoten som har lett arbetet i parlamentet, menar att parlamentets regler är till för att skydda investerarna och inte tvärtom.
– Banker och investeringsinstitut förlorade stora pengar i finanskrisen. Vårt förslag skapar en öppenhet och transparens som gör att sådana kriser inte uppstår igen, vilket är till nytta för alla parter, säger han.
Den liberala gruppen i parlamentet röstade emot det förslag som lades fram. Olle Schmidt (FP) menar att de nya reglerna gör att pensionsfonder får det svårare att investera utomlands, något de förlorar stora pengar på. Europeiska företag skulle också bli mindre attraktiva för fonder utanför Europa att satsa pengar i. Men det resonemanget håller inte, menar den majoritet som röstade för förslaget.
– Under krisen förlorade de största pensionsfonderna i genomsnitt 30 procent av sina tillgångar. De som menar att fonderna inte behöver ett skydd har fel, säger Robert Goebbels, socialdemokrat från Luxemburg.
Parlamentets vill öka öppenheten hos fonderna, bland annat genom att ge investerarna mer information om fondens belåning och hur den uppbyggd. Vidare ska lönerna för fondförvaltarna inte uppmuntra till stora risktaganden.
Förhandlingarna mellan de tre institutionerna börjar officiellt den sista maj och parlamentet vill gärna rösta igenom reglerna i sin sista sommarsession i början av juli.
