Portugal inget Grekland – ännu
7 maj 2010 | Krisen enar landetMedan Grekland får akut nödhjälp befinner sig andra euroländer i riskzonen för spekulantattacker. Portugal, med eurozonens fjärde största budgetunderskott, kan bli nästa land att be om pengar för att undvika en katastrofal kris trots att läget inte är alls lika illa som i Grekland.
När det amerikanska kreditvärderingsinstitutet Moody’s varnade för att sänka kreditbetyget för Portugal i onsdags var måttet rågat. Portugals finansminister Fernando Teixeira dos Santos vädrade i onsdags sitt missnöje, precis som flera andra EU-ledare, över instituten.
– De är inte hälsosamma för den europeiska ekonomin, sade Teixeira dos Santos återhållsamt.
Tidigare hade ett annat institut, Standard & Poor’s, sänkt betyget för Portugals långsiktiga statsskuld med två steg. Det är långt kvar till Greklands ”skräpstatus”, men den senaste utvecklingen har gjort att allt fler börjar tala om Portugal som nästa land som får gå med mössan i hand till sina eurogrannar. Den portugisiska börsen har på grund av osäkerheten rasat med över 20 procent på endast tre veckor.
Trots de negativa framtidsutsikterna lyckas Portugal krampaktigt att hålla sig relativt immunt från den grekiska smittan. Dels tack vare än så länge framgångsrika lugnande uttalanden från eurozonens ledare, men framför allt tack vare att den portugisiska ekonomin inte befinner sig i riktigt samma katastrofala tillstånd som den grekiska.
– Portugal sitter inte i samma båt som Grekland, sade till exempel den Europeiska centralbankens chef Jean-Claude Trichet vid styrelsemötet som av en händelse hölls i Lissabon på torsdagen.
EU-kommissionens tillväxtprognos för Portugal i år höjdes i onsdags från 0,3 till 0,5 procent, medan den socialistiska regeringens prognos ligger på 0,7 procent. Under 2009 gick landets ekonomi även något bättre än eurozonen som helhet. Portugals budgetunderskott är förvisso eurozonens fjärde största på 9,4 procent av BNP, men regeringen hoppas på att skära ner det till 2,8 procent de kommande tre åren.
I onsdags övertecknades försäljningen av statsobligationer, vilket tyder på fortsatt förtroende för den portugisiska ekonomin – åtminstone på kort sikt. Aptiten för obligationerna retades dock extra av den höga räntan Portugal som får betala på lånen, nästan fyra gånger mer än vid den senaste försäljningen.
Den portugisiska regeringen har också i förebyggande syfte tidigarelagt sparåtgärder planerade till 2011-2013. Hårdare a-kasseregler och andra välfärdsåtstramningar ska enligt beräkningarna spara tre miljarder kronor, vilket dock kan tyckas vara lite i jämförelse med det lån Grekland har bett om på 110 miljarder euro.
Premiärminister José Socrates leder en relativt svag socialistisk minoritetsregering, som hade stora problem strax innan kalabaliken i Grekland utbröt. Socrates anklagades bland annat för att fuskat med sin examen och för att ha fått en kritisk tv-journalist sparkad. Men inför risken att behöva skramla med sparbössan har oppositionen tillfälligt slutit upp bakom Socrates för de sparåtgärder han föreslagit. Det faktum att Portugal, till skillnad från Grekland, inte har fuskat med statistiken är ett av Socrates starkaste argument han tar till för att försvara sin ekonomi. Om det är nog för att undvika en tragedi av grekiska mått avgörs de kommande veckorna.