Debatt: Så får vi bättre drivmedel i Europa

EU är den tredje största konsumenten av biodrivmedel i världen, efter Brasilien och USA. I dag har bara drygt 3 procent av de transportdrivmedel som släpps ut på EU-marknaden förnybart ursprung, men 2020 ska den andelen ha nått minst 10 procent. Biodrivmedel spelar således en viktig roll för att EU ska kunna nå sina övergripande mål för förnybar energi, och den här typen av drivmedel är för närvarande också den viktigaste av de två typer av förnybar energi som används allt mer i transportsektorn (el är den andra metoden).

Detta ambitiösa mål har lagts fast i vår klimat- och energilagstiftning, i kombination med tvingade regler som anger att enbart hållbart framställda biodrivmedel får räknas för att nå 10-procentmålet och för att få offentligt stöd i EU. Detta innebär att man bara får använda sådana biodrivmedel som kraftigt minskar utsläppen av växthusgaser och som inte har skadat värdefulla naturområden eller inneburit skadlig markanvändning, i EU eller i andra länder.

De praktiska riktlinjerna för hållbara biodrivmedel antogs i mitten av juni. Riktlinjerna ska hjälpa europeiska företag och medlemsstater att i praktiken leva upp till de krav på hållbara biodrivmedel som fastställs i det direktiv om förnybar energi som träder i kraft i december i år. De europeiska biodrivmedelsproducenterna och handlarna med biodrivmedel blir de första i världen som måste följa tvingande hållbarhetsregler. Medlemsstaternas myndigheter får ansvaret för att kontrollera att reglerna efterlevs och för att övervaka effekterna av en ökad användning av biodrivmedel och andra förnybara bränslen i EU.

För att biodrivmedel lättare ska kunna göras förenliga med EU:s hållbarhetsregler uppmuntras industrin, stater och icke-statliga organisationer att inrätta ”frivilliga system” för certifiering av hållbara biodrivmedel. Kommissionen fastställer de standarder som dessa system måste uppfylla för att bli erkända. Ett av huvudkriterierna är att det ska finnas oberoende kontrollanter som övervakar hela produktionskedjan, från jordbrukaren till kvarnen, handlaren och den som levererar drivmedel till macken. Dessa kontroller måste vara tillförlitliga och ha högsta säkerhet gentemot bedrägerier.

En noggrann spårning av ursprunget för de råvaror som används för framställning av biodrivmedel är en förutsättning för att kunna bedöma huruvida de uppfyller EU:s hållbarhetskrav. Spårningen kan ske genom till exempel kontroller av att biodrivmedel inte kommer från naturskyddsområden, naturskogar, nyligen avskogade områden, dränerade torvmarker, våtmarker eller områden med stor biologisk mångfald. Kommissionen vill klargöra att en omvandling av en skog till en palmoljeplantage inte motsvarar EU:s hållbarhetskrav.

I samband med vårt åtagande att förnybara bränslen ska uppnå en andel av 10 procent inom transportsektorn har vi alltid understrukit att enbart mer effektiva biodrivmedel får räknas för att uppnå detta mål, och vi har fastställt minimitrösklar för deras miljöprestanda. För att få räknas i strävandena mot 10 procent-målet upprepar EU-kommissionen att biodrivmedel måste leda till en minskning av växthusgasutsläppen med minst 35 procent jämfört med fossila bränslen. Denna tröskel stiger till 50 procent år 2017 och, i fråga om biodrivmedel från nya anläggningar, till 60 procent år 2018.

Under de kommande månaderna kommer vi att fortsätta arbetet med att främja hållbara biodrivmedel. För närvarande undersöker vi vilken inverkan framställning av biodrivmedel har på indirekt markanvändning. En sådan inverkan kan uppstå när exempelvis en tropisk skog först omvandlas till jordbruksmark och därefter används för framställning av biodrivmedel, vilket skulle kunna kringgå vårt förbud mot att skog skövlas för att framställa biodrivmedel. Mot slutet av året föreligger resultaten från flera undersökningar som vi har låtit göra, och då vet vi om EU-lagstiftningen behöver ändras. Detta kan ske i form av ytterligare hållbarhetskriterier.

EU:s transportsektor förlitar sig nästan helt på fossila bränslen och svarar för en femtedel av EU:s totala växthusgasutsläpp. Vi måste minska denna sektors koldioxidutsläpp, och för att få en tryggad bränsleförsörjning måste vi också minska oljeberoendet. Vid sidan av energieffektivitetsåtgärder för en minskad bränsleförbrukning utgör biodrivmedel i dag huvudalternativet till bensin och diesel för transporter. Därför behöver vi biodrivmedel, och därför är det så viktigt att EU nu går vidare i sina satsningar på hållbara drivmedel.

Günther Oettinger
EU-kommissionär för energifrågor