Den svenska regeringen har, genom ministrarna Anders Borg, Lena Adelsohn Liljeroth och Nyamko Saboni, skrivit till EU-kommissionen för att försvara det svenska föreningslivet mot EU:s krav på anpassade momsregler. Men vi vet inte om den kommer att löpa linan ut och kräva ett undantag. Vi står fortfarande inför hotet om en kompromiss som skulle få stora konsekvenser för våra ideella föreningar. Idrottsrörelsens budskap är fortfarande – rädda föreningslivet från ökade kostnader och förödande administration. En ny kartläggning visar att Sverige inte står ensamt i den kampen.
En statlig utredning presenterade i slutet av 2009 ett förslag om att EU-anpassa de svenska momsreglerna. Blir förslaget verklighet kan det få stora konsekvenser för det civila samhället, där det rika föreningslivet, inte minst de drygt 20 000 idrottsföreningarna, utgör basen.
För svenskt föreningsliv innebär momsförslagen både ökade kostnader och kraftigt ökad administration. Möjligheter att finansiera den egna verksamheten begränsas avsevärt samtidigt som alla ideellt arbetande kassörer får en ännu tyngre ansvars- och arbetsbörda. Stora som små föreningar kommer att drabbas hårt och i slutändan drabbar det miljontals människor som inte längre får samma möjlighet till rolig och utvecklande föreningsverksamhet i sin vardag.
För föreningarna är medlems- och träningsavgifter i stort sett den enda möjligheten att kompensera ökade kostnader. Momsförslaget kommer med andra ord göra att det blir dyrare för våra barn och ungdomar att idrotta, vilket i sig leder till ökade samhällsklyftor. Samtidigt kommer de krångliga och svårtolkade reglerna att göra det ännu svårare att rekrytera ideella krafter till våra föreningsstyrelser.
Skälen är många till att föreningslivet har varit, och är skattemässigt gynnat. Partierna har över alla blockgränser varit eniga om föreningslivets positiva betydelse såväl för demokratin som för medborgarnas utveckling och välmående. Föreningarna bidrar med sin ideella kraft till att uppfylla viktiga samhälleliga mål.
Vi är övertygade om att både regering och riksdag menar allvar i sina uttalanden om civilsamhällets betydelse och att de vill ge föreningslivet goda förutsättningar. Men då får de inte ge vika för EU, utan måste försvara den svenska modellen i Bryssel.
I den diskussionen med EU kommer Sverige dessutom med stor sannolikhet att få stöd från flera andra EU-länder. En kartläggning som Riksidrottsförbundet presenterar i Almedalen idag visar att bland annat Bulgarien, Danmark, Italien och Österrike har momsregler som står i strid med EU:s momsdirektiv, eller tolkar reglerna på ett sätt som går utanför direktivets syften. Även vårt grannland Finland, vars momslagstiftning är snarlik den svenska, har dragit slutsatsen att det går att försvara det egna föreningslivet mot EU:s oförstående. I Finland har regeringen inga planer på att förändra reglerna utan menar istället att dessa står i samklang med EU-direktivet. Våra grannar, med oss, undrar varför Sverige resonerar annorlunda?
Här finns inget utrymme för en skattejuridisk diskussion och enligt vår uppfattning inte heller någon anledning att föra den. Vi vill i stället uppmana regeringen att göra gemensam sak med Finland: Åk till Bryssel och ta kampen för föreningslivet. Skapa allianser med andra EU-länder i samma situation. Miljoner föreningsmedlemmar i Sverige räknar med er.
Karin Mattsson Weijber
Ordförande, Riksidrottsförbundet
