Euroländer mot djupare samarbete
TOPPMÖTE I BRYSSEL 4 februari 2011 | Expert: ”Nästan en skatteunion.”På ett förmodat extra toppmöte i mars ska euroländerna komma överens om en ny pakt som binder ihop deras ekonomier än hårdare, på initiativ av Tysklands förbundskansler Angela Merkel.
På toppmötet i mars, som ännu inte officiellt har fastlagts, ska euroländernas ledare lägga fast hur en konkurrenskraftpakt för eurozonen ska se ut, som sedan ska antas på det ordinarie EU-toppmötet i slutet av mars.
– Tyskland och Frankrike vill göra helt klart att vi inte bara försvarar euron som valuta, utan också som politiskt projekt, sade Angela Merkel på fredagen till journalister på plats.
Konkurrenskraftpakten kommer att leda till ett betydligt närmare ekonomisk-politiskt samarbete mellan euroländerna. Övriga EU-länder kommer att kunna ansluta sig till pakten om de vill, sade Merkel. Hon och Sarkozy hade med sig ett dokument med olika reformer som cirkulerade i korridorerna, men som inte officiellt lades fram på själva mötet.
Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt (M) var innan mötet tveksamt inställt till att euroländerna har egna toppmöten där andra länder inte får vara med, men välkomnade efter mötet Merkels krav på att använda olika benchmarks för att öka konkurrenskraften i EU. Men om Sverige ansluter sig till en eventuell konkurrenskraftspakt och närvarar på ett extra toppmöte vet han ännu inte.
– Eftersom frågan inte är ställd har jag inte behövt fundera på det, sade Fredrik Reinfeldt.
Det informella dokumentet, författat av tyska regeringstjänstemän, beskriver paktens sex punkter, som ska implementeras inom 12 månader av euroländerna. Punkterna handlar om lönebildning, bolagsskatter, pensionsåldern, krishantering för banker, godkännande av examina över gränserna och att en så kallad skuldbroms ska föras in i ländernas respektive konstitution.
Länderna ska också låta sig utvärdera sin ekonomiska politik av EU-kommissionen gentemot tre indikatorer: lönekostnader, finansiell stabilitet och nivåer av investeringar i forskning, utveckling, utbildning och infrastruktur.
Det nya paketet ska, tillsammans med det stora krishanteringspaket som euroländerna redan har beslutat om, bilda ”två nya grundpelare för EMU-samarbetet”.
Lars Jonung, tidigare professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och medlem i Finanspolitiska rådet, tror att en del av de sex punkterna kan göra EU:s ekonomi mer konkurrenskraftig, medan andra delar blir mindre effektiva. Enligt Jonung är förslaget att ta bort löneindexeringen vettigt, eftersom ständigt ökade löner har minskat konkurrenskraft i länder som Belgien och Spanien.
– Är du med i en valutaunion är det väldigt svårt att korrigera det, säger han till Europaportalen.
Men att samordna bolagsskatterna har inte samma effekter. För ett land som Irland kan en låg bolagsskatt vara ett sätt att konkurrera med andra länder.
– Ska irländarna nu tvingas ha samma skatt som Tyskland eller Frankrike? Jag tror man använder eurokrisen för att komma åt irländarnas låga skatter.
Flera bedömare tror att det tysk-franska utspelet är ett led på vägen mot en skattepolitisk union, något som enligt dessa måste till för att rädda eurosamarbetet. Med en gemensam ränta för alla länder är det annars svårt att parera konjunktursvängningar. Men det är fortfarande bit kvar till en skatteunion, tror Lars Jonung.
– Det är ett något för starkt ord än så länge. Men vi är nästan där.