Det var inte givet att Greklands premiärminister Giorgios Papandreou skulle komma till EU-toppmötet i morgon som just premiärminister. Men tack vare att hans nya regering fick stöd av en tunn men ändå tydlig majoritet i parlamentet på tisdagskvällen beger han sig till Bryssel med i alla fall en veckas respit.
Fredrik Reinfeldt och de andra EU-ledarna kommer att höra sig för om hans möjligheter att ta hem också omröstningen om ännu hårdare besparingar som hålls i nästa vecka. Blir det ett nederlag där har euroländerna och den Europeiska centralbanken sagt att det inte blir några mer pengar till Grekland, vilket i så fall skulle innebära att landet i princip går i konkurs. Något som skulle åsamka eurosamarbetet stora skador.
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ser ändå inte de händelser som nu skakar EU som något hot mot själva valutasamarbetet.
– Jag är mycket förvånad över att man beskriver det som sker som en prövning av euron. Jag håller inte med om det. I Irland är det bankerna som krisar, i Grekland är det andra orsaker som ligger bakom, sade Fredrik Reinfeldt vid dagens EU-nämnd.
På EU-mötet kommer stats- och regeringscheferna också lägga sista handen vid den permanenta så kallade räddningsfonden som ska börja gälla när den nuvarande, tillfälliga, löper ut. Från mitten på 2013 finns en mastodontisk säck pengar att ösa ur för ett land som hamnar i samma trubbel som Grekland, Irland och Portugal har gjort. Med garantier på 700 miljarder euro ska man kunna låna 440 miljarder euro. Den summan hoppas EU-ledarna ska räcka för visa att man kommer att stötta euron till varje pris.
I de två andra huvudfrågorna på toppmötet, migrationen och samarbetet med det så kallade Södra grannskapet samt rörligheten inom EU, kommer det att krävas politisk fingertoppskänsla för Herman Van Rompuy, ordförande för Europeiska rådet.
EU ska också anta en ny strategi för det så kallad Södra grannskapet, det vill säga de länder som har upplevt en demokratisk revolution de senaste månaderna, där ett utökat ekonomiskt samarbete och andra utbyten ska främjas. Samtidigt sitter hundratusentals flyktingar fast i egyptiska och tunisiska flyktingläger som en följd av kriget i Libyen. Under våren har EU-kommissionär Cecilia Malmström vid upprepade tillfällen försökt förmå medlemsstaterna att ta emot människor från området, men resultatet har varit skralt. En nord-sydlig konflikt blossade upp på migrationsministrarnas möten i mars och april, ett sår som ännu inte har läkt.
Toppmötesdeltagarna ska dessutom diskutera ändringar i Schengensamarbetet som ska göra det möjligt att införa nya begränsningar i rörligheten. Det är en direkt följd av de motsättningar som uppstod mellan Frankrike och Italien efter att tunisiska flyktingar tagit sig till Italien och fortsatt mot Frankrike. Med de nya reglerna ska ett land kunna stänga sina gränser. EU-kommissionen vill att ett sådant beslut ska tas på EU-nivå medan flera medlemsländer anser att det vore ett angrepp på ett lands suveränitet.
EU-kommissionen ska lägga ett konkret förslag senare i höst som lär bygga på vad EU-ledarna kommer fram till i morgon. Stämningen i Schengenfrågan är inte den bästa efter Danmarks förslag om att införa nya gränskontroller, en fråga som även den är olöst när Herman Van Rompuy välkomnar Danmarks statsminister Lars Lökke Rasmussen och hans europeiska kollegor i morgon kväll.
