Sverige får tillbaks EU-miljard

Sverige får tillbaka 1,1 miljard kronor från EU i år tack vare ett överskott i budgeten från förra året. Därmed sjunker Sveriges EU-avgift för 2011 med en miljard. Regeringen har budgeterat för en avgift på 30,6 miljarder för i år.

Beslutet att föra tillbaka pengarna togs av EU-parlamentets budgetutskott i går och ska bekräftas av hela parlamentet i Strasbourg i nästa vecka. Totalt flyter 40 miljarder kronor tillbaka till medlemsländerna, där Tyskland får mest med 8,3 miljarder kronor.

Men EU-parlamentet hade helst sett att nästan hälften av pengarna stannade i EU:s kassa. Överskottet har uppkommit dels från medel från förra årets budget som inte förbrukats och dels från intäkter i form av räntor och böter för brott mot EU:s konkurrenskraftlagar. Räntorna och böterna, cirka 16 miljarder kronor, anser budgetutskottet borde stanna hos EU.

– Vi har ifrågasatt om medlemsländerna ska få tillbaka pengar som aldrig har varit deras. De kommer bland annat från privata företag som har betalat böter för att de brutit mot EU:s regler, säger Göran Färm (S), enda svenska ledamoten i parlamentets budgetutskott.

Enligt dagens regler måste i princip hela överskottet återföras till medlemsländerna. Även det vill EU-parlamentet ändra på inför förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget som drar igång i veckan när EU-kommissionen lägger fram det första förslaget i frågan.

– Med dagens regler får regeringarna i respektive land incitament att inte genomföra EU-program eftersom de får tillbaks pengarna. Men poängen med en budget och ett politiskt program är ju att det ska genomföras, säger Göran Färm.

Inför förhandlingarna om EU:s budget som ska gälla mellan 2014 och 2020 har EU-parlamentet också begärt att gemensamma EU-skatter införs för att på sikt avskaffa medlemsavgifterna helt och att budgeten ska öka med minst fem procent jämfört med budgetnivån 2013.

Ett tiotal, främst östeuropeiska länder, vill att budgeten hålls på en jämn nivå medan flera västeuropeiska länder med Tyskland och Frankrike i spetsen vill hålla budgeten nere så att den inte stiger snabbare än inflationen. Storbritannien och Sverige har krävt ännu större nedskärningar och Sverige vill till exempel slopa allt regionalstöd till EU:s rikare länder.