Toppmötet: Schengensamarbetet förändras

Publicerad: 24 jun 2011 kl 16:41
Uppdaterad: 4 maj 2012 kl 12:12
Herman Van Rompuy med Italiens Silvio Berlusconi. Italien och Frankrike bråkade om Schengenreglerna tidigare i år.
Herman Van Rompuy med Italiens Silvio Berlusconi. Italien och Frankrike bråkade om Schengenreglerna tidigare i år.Bild: Europeiska unionens råd

När toppmötet i Bryssel avslutats hade en stor del av förhandssnacket kring mötet gått igenom, men ett större ekonomiskt lagstiftningspaket hänger fortfarande i luften. Nya gränskontroller inom Schengenområdet kommer att kunna införas lättare i framtiden.

Det så kallade sexpacket, som tuffar till stabilitets- och tillväxtpakten genom att införa nya böter för länder som inte har ordning i ekonomin, var tänkt att klubbas på mötet, men det blir inte klart förrän tidigast i juli då EU-parlamentet träffas igen.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel ansågs vilja få igenom sexpacket i utbyte mot att gå med på att en permanent räddningsfond med garantier på 780 miljarder euro, där Tyskland står för knappt en tredjedel. Men EU-ledarna, inklusive Merkel, gjorde tummen upp till miljardfallskärmen som börjar gälla 2013 trots den uteblivna uppgörelsen om sexpacket.

– Det är till 99 procent klart, det är en eller två punkter som återstår. Jag litar på att det ungerska ordförandeskapet hittar en lösning tillsammans med EU-parlamentet, sade Merkel till pressen efter mötet.

Grekland, på ett sätt själva symbolen för det som sexpacket ska motverka, fick nya försäkringar om stöd och lån – så länge det grekiska parlamentet röstar igenom nya nedskärningar i nästa vecka. Toppmötet uppmanade också oppositionen att sluta upp bakom åtgärderna, men det visade sig oppositionsledaren Antonis Samaras kallsinnig till när han befann sig i Bryssel på torsdagen.

Den 3 juli tar EU:s finansministrar beslut om en utbetalning på 12 miljarder euro på innevarande stödpaket. Det nya lånet beräknas uppgå till 120 miljarder euro, över 1000 miljarder kronor, och kommer att göras som tidigare via dels bilaterala lån till Grekland från euroländerna och dels ett bidrag från IMF. Privata investerare ska ”erbjudas” att delta med en ”subsantiell” del, men hur mycket det motsvarar ville eller kunde inte Angela Merkel ge besked om.

I och med mötet avslutades också den så kallade europeiska terminen, en ny process där medlemsländerna skickar in ekonomiska planer till kommissionen som utvärderar dem och kommer med rekommendationer som sedan godkänns av Europeiska rådet. Förhoppningen är att diskussionerna bland stats- och regeringscheferna skapar ett tryck på att verkligen genomföra de rekommendationer som föreslås.

Men i upptakten till mötet har flera länder haft invändningar på de ”tips” de har fått. Statsminister Fredrik Reinfeldt sade på torsdagen att diskussionerna kan bli hårdare och mer givande i framtiden än vad de varit under mötet. Tysklands Angela Merkel var av samma uppfattning.

– Det är viktigt att vi inte bara talar i floskler utan tittar på hårda fakta vad gäller vår konkurrenskraft. Men att varje land kommer att uppfylla varje råd från kommissionen tror jag ärligt sagt inte, sade Merkel.

Vad som har beskrivits som slutet på den fria rörligheten i EU, möjligheten att införa nya gränskontroller inom Schengensamarbetet, menar toppmötet är i själva verkets dess räddning. EU:s ledare ger kommissionen i uppgift att till september ta fram regler då kontroller ska kunna återinföras mellan de 25 Schengenländerna. Det ska endast kunna ske i ”exceptionella omständigheter” och vara ”en absolut sista utväg” då ett land inte längre kan kontrollera sina gränser mot ett icke-Schengen-land.

Nyare EU-länder hade tryckt på för att få in att gränskontrollerna skulle införas för att mota bort människor från ”tredjeländer”, det vill säga människor från utanför EU. Anledningen var att det inte skulle riskera att drabba till exempel romer, som till stor del bor i de nyare EU-länderna. Enligt Fredrik Reinfeldt var det på uppmaning från Sverige som en referens till ”tredjeländer” och ”olaglig migration” togs bort.

– Om inte Schengen reformeras finns det en risk att Schengen försvinner, sade Frankrikes president Nicolas Sarkozy efter mötet.

Sarkozy var självt högst inblandad i turerna kring utnämningen av ECB:s nya chef som efterträder fransmannen Jean-Claude Trichet i november i år. Till slut fick italienaren Mario Draghi sin välsignelse men det var först efter att den nuvarande italienske medlemmen i ECB:s direktion, Lorenzo Bini Smaghi, i telefonsamtal lovat både Sarkozy och Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy att han ska avgå innan årets slut. Frivilligt naturligtvis – annars hade ECB:s självständighet kunnat få sig en törn.
 

wohlert

s

Europaportalens korrespondent i Bryssel

Kommentarer

Nyheter från förstasidan

NOTISER

Fler notiser

HETASTE ARTIKLAR

Fler heta artiklar

NYHETER I ANDRA MEDIER

Fler nyhetslänkar

DEBATT I ANDRA MEDIER

Fler debattlänkar

MEST KOMMENTERADE

Fler artiklar
20 parlamentariker ska Sverige välja in.
Bild: Europaparlamentet
Förslaget om ökad sekretess stöds av en stor majoritet i riksdagen. Arkivbild.
Bild: Melker Dahlstrand
EU:s sysselsättningskommissionär László Andor har länge ordtampats med flera medlemsländer om vilken inverkan EU-migranter har på de sociala trygghetssystemen. Arkivbild.
Bild: Europeiska kommissionen
Pressfriheten i EU-länderna, enligt Reportrar utan gränser. Ju grönare, desto högre pressfrihet och vice versa för rött.
Bild: Fredrik Haglund
Bild: epSos.de
Bild: Fredrik Haglund
Många av tvångsarbetarna arbetar på odlingar i EU-länderna. Arkivbild.
Bild: Fredrik Haglund
Bild: EU-kommissionen