Sedan en tid tillbaka finns en diskussion i EU om euroländerna ska ge upp sina nationella statsobligationer och istället ha en gemensam euroobligation. Därmed skulle ländernas upplåning ske gemensamt. I höst kommer EU-kommissionen med en rapport om hur euroobligationer skulle kunna "förbättra budgetdisciplinen och öka likviditeten på marknaderna". Det meddelade EU-kommissionär Olli Rehn i förra veckan.
I en debattartikel i Dagens Nyheter föreslår ekonomerna Harry Flam och Anders Vredin att Sverige stöder tanken att den europeiska stabilitetsfonden får rätt att ge ut euroobligationer.
–Den nuvarande stödfonden skulle inte räcka till om även Spanien och Italien skulle behöva ekonomisk hjälp. Det skapar oro på marknaden för man vet inte om andra länder vill ställa upp med mera pengar, säger Harry Flam till Europaportalen.
Motståndet mot euroobligationer finns främst hos länder som har det relativt lätt att få lån till lågre ränta framför allt Tyskland.
– Det är förståeligt. En sådan här försäkringslösning kan ha en upplösande effekt på den inhemska ekonomiska disciplinen. Vid en situation då länder behöver ett nödlån måste det kopplas ihop med krav på ekonomiska reformer, precis som idag, säger Flam.
Robert Bergqvist, chefekonom på SE-banken menar att frågan om euroobligationer är för tidigt väckt och kommer inte att lösa dagens statsskuldsproblem. Men det finns även ett demokratiskt problem som underskattas av Europas makthavare.
– Jag är orolig att man fokuserar på fel problem. Euroobligationer kan vara ett verktyg för att förhindra överdriven skuldsättning framåt i tiden. Men det innebär också ett steg mot en politisk union och då måste man ha ett brett folkligt stöd. Jag tycker mig inte se det i Europa idag och det gör mig orolig att politikerna fortsätter mot en politisk union utan förankring hos euromedborgarna. Om man skapar ett växande förtroendegap mellan politiker och medborgare kan det ge en politisk och demokratisk baksmälla.
Hur skulle politikerna få ett sådant folkligt stöd?
– Man måste förklara och föra en dialog med medborgarna. Det tyskar och fransmän får läsa om är att deras länder ska ställa upp med pengar utan att det förklaras varför. Euroobligationer är inte lösningen på den kris vi har i Europa. Den grundläggande frågan som måste ställas och besvaras innan man fortsätter mot en politisk union är huruvida valutaunionen är bra för de 17 länder som deltar och för resten av världen, säger Robert Bergqvist.
Cecilia Hermansson, chefekonom vid Swedbank, lyfter också politiska problem kring euroobligationer.
– Jag ser det som en rimlig väg framåt att man får en ökad finanspolitisk koordinering och att man utvecklar en obligationsmarknad för euron. Räntorna skulle bli lite högre för länder som Tyskland men väsentligt lägre för andra länder. Risken är att man inte har befolkningen med sig i de länder som skulle missgynnas.
Ekonomerna vill se en större aktivitet från svensk sida för att lösa den ekonomiska krisen.
– Det spelar egentligen inte stor roll om det är ett land i eurozonen eller ett land i EU som behöver hjälp. Jag tycker vi ska ställa oss frågan om Sverige kan göra något för världsekonomins tillfrisknade. Särskilt som vi är väldigt beroende av omvärlden har vi ett intresse av att lösa problemen, säger Robert Bergqvist.
– Det viktigaste just nu är inte att vi är med och stöttar upp räddningsfonden även om vi skulle kunna och säkert även tjäna på det. Det är viktigare att vara med i dialogen kring hur eurozonen ska utvecklas framöver inte minst för att vi själva ska kunna gå med i valutaunionen en dag, säger Cecilia Hermansson.
kl 17:03
Euroobligationer skulle leda till upplösning av den statsfinansiella disciplinen: misskötsamhet skulle belönas och skötsamma länder skulle få betala. Euroobligationer är ännu ett ruttet steg mot politisk union över huvudet på folken. Det kan aldrig finnas ett "europeiskt' folk", eftersom EU & EMU handlar om att ta från vissa länders skattebetalare och ge andra länder. EU & EMU splittrar, vilket EMU-krisen bevisar.
kl 20:24
Dumheter. Varför ges så mycket utrymme till självutnämnda "experter" som bankernas "chefekonomer" eller "börsanalytiker" som har ett direkt egenintresse av att krisen blir okontrollerbar och accelereerande?
Att en bankekonom gör sig bekymmer över demokratiproblem inom EU är ju närmast skrattretande.
När får vi se en seriös analys av snittställena mellan den reala ekonomin och den uppblåsta finanssektorn? De är antagligen färre och av mindre betydelse än dessa panikmakare vill få oss att tro (för chansen att få uppträda i TV eller bli intervjuade i DN). Kanske det är så att aktiekurserna äntligen nalkas en realistisk nivå och vi kan börja att diskutera produktion, konkurrenskraft och sysselsättning.
kl 05:54
Har ni inte fattat att vi aldrig velat ha den här EU-diktaturen? Vid folkomröstningen om medlemskap i EG blev vi lovade att ingen federal superstat, som i själva verket innebär en dubbel- och trippelbeskattning, skulle komma till stånd. Sen fick vi ändå inte vara med och folkomrösta om demokratins avskaffande med ratificeringen av Lissabonfördraget. Bryssel är köttgryta för ett nytt skattefrälse som skattebetalarna ska stå för, också en plattform för högerextremismen i Europa, och Lissabonfördraget är en livsfarlig konstruktion som underställer alla medborgerliga, demokratiska och mänskliga rättigheter under reglerna för den "inre marknaden", dvs de neoliberalismens gangsterekonomiska regler som nu krossar både EU och världen. Att banker vill ha bail-outs så fort deras högriskspekulation försätter världen i ekonomisk brand det har vi förstått, att svenska banker vill att skattebetalarna täcker upp för deras 1500 miljarders upplåning i dollar för utlåning till luftslottsprojekt i Baltikum genom att hålla en ständigt växande valutareserv i dollar för utbetalning så fort bankernas högriskspekulation kraschar istället för att stå för förlusten själva, det har vi förstått men denna ständiga förflyttning av statskassan ner i privata fickor är varken moraliskt eller ekonomiskt hållbar. Siemens et al som gjort gigantvinster på den ansvarslösa utlåningen och passiva konsumtionen på kredit till PIIGS-ländeerna investerar inte för jobb i Europa utan i Kina där spökstäderna ekar tomma. När ska banker och företag börja ta samhällsansvar istället för att höja bonusar och löner till sina VD:ar? EU faller samman, men de slutar inte höja sina bonusar och löner för det. Och bail-outs ska det vara hela tiden, istället för att dessa gargantuanska giganter tar från sina vinster och står för sina egna förluster.
kl 06:00
Vidare: Att Sverige ska betala ett enda öre mer till räddningen av euron är för övrigt uteslutet, då vi röstat klart och tydligt NEJ! till medlemskap i valutaunionen. Var vänlig respektera demokratin!!!
Redan som det är har 41 miljarder kastats till räddningen av den räddningslöst förlorade euron. Enda lösningen på eurons skuldkris är att antingen Tyskland går ur och låter övriga länder devalvera euron, eller att Tyskland låter PIIGS-länderna gå ur och tyska och franska banker stå för sin egen riskspekulation i PIIGS-ländernas skuldsättning. De tyska jättarnas vinster är gigantiska så de kan punga ut.
kl 14:15
Måla inte fan på väggarna när det brinner i knutarna
MVH
Rolf Samuelsson
Alfta
Hälsingland
kl 09:27
Euroobligationer är en utmärkt idé. Det skulle föra europas länder närmare varann. EU blir aldrig särskilt mycket mer demokratiskt än förnärvarande. Detta beror på att vi aldrig kommer att få en europeisk nationalism. EMU är ett bra projekt. Experter och andra olyckskorpar kraxar. Vi kommer dock att reda ut det här. Det krävs att vi följer stabilitetespakten, det är bara USA som har en gräddfil och kan stimulera ekonomin trots stora underskott. Lettland skulle enligt alla bli tvungna att devalvera. Detta har inte hänt. Övriga EU-länder kommer att följa Lettlands exempel. Euroobligationen kommer att bli en stor hjälp på vägen.
kl 20:39
För det första krävs det att _alla_ EMU-länder följer regler som stabilitetspakten, vilket aldrig kommer att hända.
För det andra skall eventuella euroobligationer lösas in en dag och då är risken stor att de bättre skötta EMU-länderna måste betala för de mindre väl skötta...
kl 11:36
Erik har rätt i att vissa länder får betala mer när euroobligationer ska lösas in. Tyskland har alltid betalat mest till EU, i olika former, med argumentet att EU är ett fredsprojekt. På nuvarande och kommande generationer biter inte detta argument. Men i svåra tider måste en omfördelning ske. Euroobligationen skulle säljas till en mer hanterbar ränta. Länder som krisar skulle klara sig bättre. Jag är t o m skeptisk till att dom ska betala straffavgift. Den delen av stabilitetspakten kan få förbli en luftparagraf.