Orosmoln över Europas sviktande ekonomi
BRYSSEL 6 september 2011 | Är sparpaketen för hårda?Vikande tillväxtsiffror reser krav på slopade sparprogram. Vad tycker du? Rösta.
Tusentals italienare fyllde i dag landets piazzor i protest mot regeringens planerade sparpaket. Samtidigt sjönk börserna och Italiens räntor steg i jämförelse med de tyska.
Mörka siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat spädde i dag på den rådande dysterheten i Europa. I det andra kvartalet ökade euroområdets och hela EU:s BNP med endast 0,2 procent, där stora länder som Tyskland och Frankrike rör sig knappt framåt eller inte alls.
När tillväxten stannar av blir rösterna för att sparpaketen riskerar att kväva Europas ekonomier starkare. I den brittiska tidningen Financial Times skriver kolumnisten Wolfgang Münchau att den första, andra och tredje åtgärden för att få Europas ekonomier på fötter igen är att avbryta sparpaketen. När stora länder som Tyskland, Frankrike och Spanien skär ner på utgifterna bromsar ekonomin in och den tillväxt som är nödvändig för att skulderna ska minska uteblir, skriver Münchau.
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso kände sig tvungen att på måndagen gå ut och försäkra att ekonomin inte är på väg bakåt.
– Vi förväntar oss inte en recession. De senaste siffrorna visar att ekonomin växer, om än lite, sade Barroso från Australien.
Men när en kommissionsordförande tar r-ordet i sin mun är situationen långt gången. EU:s låneprogram med Grekland, Portugal och Irland förutsätter att de ska kunna betala tillbaka pengarna tack vare en spirande tillväxt. Wolfgang Münchau föreslår i stället att större och rikare länder som Tyskland, Finland och Nederländerna eldar på ekonomin med expansiva budgetar så att besparingspaketen i södra Europa neutraliseras.
EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark (M) tror det är fel väg att gå. Han menar att inga akutåtgärder kan lösa problemet på kort sikt.
– Det gäller att få förtroende på marknaderna för att vi kan skapa tillväxt på lång sikt. Att ha förtroende på lång sikt ger positiva effekter även på kort sikt.
För att skapa tillväxt måste EU utveckla den gemensamma tjänstemarknaden, skapa en frihandelszon med USA och avsluta förhandlingarna inom den så kallade Doharundan som ska leda till mer frihandel på global nivå.
– Det skulle ge mycket tydliga marknadssignaler och stärka Europas situation, säger Gunnar Hökmark.