När EU:s ledare träffas på söndag för att komma överens om nya åtgärder för att lösa eurokrisen bör Sverige erbjuda lån till Grekland. Det säger nu Olle Schmidt, folkpartistisk EU-parlamentariker.
– Jag skrev redan förra våren att Greklands sak är vår. Nu har mycket tid gått och utanförskapskänslan på grund av att vi står utanför växer, säger Olle Schmidt till Europaportalen.
I förra veckan godkände Slovakien som sista land förändringarna av eurozonens krisfond EFSF, som euroländerna kom överens om i juli. Vid det mötet antogs också ett nytt lånepaket till Grekland på sammanlagt 109 miljarder euro – det är ännu inte sjösatt eftersom bankernas medverkan fortfarande är oklart.
Sverige kan inte ansluta sig till krisfonden EFSF, det är endast för euroländerna. Om det vore möjligt skulle Sveriges del uppgå till mellan 12 och 15 miljarder euro i garantier, enligt Europaportalens beräkning. Men Sverige kan, och bör enligt Schmidt, erbjuda ett så kallat bilateralt lån till Grekland, precis som man gjorde med Lettland, Island och Irland. Sex miljarder kronor lånade Sverige ut till Irland, som totalt fick drygt 750 miljarder av euroländerna.
– Det vore en billig premie för att undvika att Grekland brakar samman. Man kan naturligtvis resonera som så att man står vid sidan och hoppas att det blåser över, men jag tycker det är en djupt omoralisk attityd, säger Olle Schmidt.
Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, ser både för- och nackdelar med ett svenskt deltagande i europeiska länders krishantering. Hon menar att det måste vara ett genomtänkt och medvetet val.
– Ska man gå in i krishanteringen ska man också vara säker på att man får vara med och ställa krav på hur eurozonens institutioner ska utvecklas i framtiden. Då tänker jag på vilket sätt man ska knyta samman finanspolitiken, sanktioner och banksektorn ska regleras.
Ligger det i Sveriges intresse att delta i eurozonens krishantering?
– Sverige har inget tydligt stöd i befolkningen för ett euromedlemskap och då är det kanske svårare från regeringens sida att säga att vi ska gå in och ge stöd för att få vara med att påverka. Å andra sidan har Sverige inget undantag för euromedlemskap, som Storbritannien och Danmark. Då vore det mer naturligt för att ett land som inte har ett undantag att vara med och påverka euron. En risk är att man kan förlora pengarna man lånat ut. Men betalas lånen så blir det en bra affär.
Sveriges regering har tidigare sagt blankt nej till att låna ut pengar till Grekland. Finansminister Anders Borg (M) sade så sent som i september att Grekland inte är att lita på och att Sverige redan bidragit nog genom medlemskapet i den Internationella valutafonden (IMF).
När den nyvalde danska statsministern Helle Thorning-Schmidt i dag träffade Fredrik Reinfeldt i Stockholm, sade Thorning-Schmidt att varken Danmark eller Sverige hittills betts stödja Grekland. Reinfeldt menade att stöd till Grekland hittills inte ansetts så angeläget att Sverige erbjudit det, men lämnade en liten öppning.
– Vi får se, det är detta som diskuteras mycket i Europa nu, att komma till en lösning som känns hållfast, sade Reinfeldt till TT.
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso sade i förra veckan att alla EU-länder bör bidra med stöd till Grekland, även de utanför eurozonen.
– Jag hoppas att alla länder kan ge sitt stöd om de har ekonomiska resurser att göra det. Det ligger i deras eget intresse. Om euron vacklar får alla länder problem – även de med en egen valuta, sade Barroso till tyska Bild-Zeitung i tisdags.
Olle Schmidt menar att det är dags för den svenska regeringen att hörsamma Barrosos önskan.
– Skillnaden mellan euroländer och de andra håller ju på att dela Europa på ett fruktansvärt sätt. Det här [lån till Grekland] skulle ju visa att vi vill vara i EU:s inre kärna – det som regeringen ju säger gång på gång, men det räcker inte med bara ord, påpekar Olle Schmidt.
kl 17:14
Olle Schmidt (fp] & ALDE) vill att vi skall riskera och nästan säkert förlora skattepengar i Grekland. Svenska folket avvisade EMU 2003 och vi fick rätt. "Den hemska delningen av Europa" består mellan PIIGS-länderna som Grekland och de länder som betalar räddningspaketen!
kl 17:43
Visst ta tex Kreta i pant = om de inte betalar tillbaks enl plan så har vi en fin ö i Medelhavet! Så är det ok med 100MDR det är inga pengar för oss det har vi råd med OM vi får säkerheter som minst motsvarar 3 gånger lånebeloppet + ordentligt bra ränta!
kl 22:34
Grekland är på väg mot en statsbankrutt. Det har alla med någon som helst intelligens varit helt på det klara med de senaste åren. Man kastar inte goda pengar efter dåliga. Svenska folket sa nej till euron. Schmidt och co får låta sig nöjas med det. Men den tyska affärstidningen Handelsblatt hade för en tid sedan en kampanj där förmögna personer lovade sina egna pengar till Grekland. Lustigt nog såg jag inte Olle Schmidts nuna i den kampanjen. Det är inte försent att ge bort dina egna skattefria inkomster till den hellenska finansminstern, Olle!
kl 06:37
Bären varandras bördor står det i skriften men använd sunt förnuft
Rolf Samuelsson
Alfta
Hälsingland
kl 21:32
Jag tycker Olle Schmidt missar själva kärnan i hela detta drama. Det är att Grekland själva är de som ställt till det, och utan att grekerna hjälper till kommer detta bara att fortsätta. Grekland har ljugit sig in i EMU, hela delar av samhället vägrar konsekvent betala skatt, taxichaufförerna gick ut i strejk när staten krävde att de skulle redovisa kvitton. (Jo, det är sant!) Att hjälpa ett sådant samhälle med våra skattepengar är precis lika meningslöst som att elda upp dem. Grekland måste först skärpa till sig. Först måste de internt få ner sina utgifter till en lägre nivå än inkomsterna, sedan är det nog vettigt att diskutera en skuldavskrivning. Men att bara kasta iväg pengarna rakt in i det grekiska korruptionssystemet är så dumt och meningslöst att det inte är värt att kommentera.
kl 15:11
Kostar i nuläget jag men vad kommer det kosta i framtiden när grekland inte konkar denna gången, det ger omoraliska signaler att det är bara att köra vidare och det är dessa signaler som inte vägs in i kostnaden.