Från inofficiellt håll inom EU-kommissionen sägs att gårdagens Köpenhamnsmöte mellan Europafacket och det danska ordförandeskapet är den sannolika orsaken till att förslaget stoppas.
Europafacket är framför allt kritisk till begränsningen av konflikträtten vid tvister riktade mot företag som har utstationerade arbetare i andra EU-länder. En av de mest kända konflikterna i det sammanhanget är den svenska Vaxholmskonflikten och den efterföljande Lavaldomen.
– Det som föreslås är en europeisk reglering av strejkrätten i gränsöverskridande situationer. Det har blivit mycket mer långtgående än vad vi hade föreställt oss. Det föreslogs i utkastet bland annat en proportionalitetsprincip vid varje enskild konflikt, något som är helt oacceptabelt, säger Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist.
Varför då?
– För att det skapar en godtycklighet i frågan om vilka stridsåtgärder som är lovliga och vilka som är olovliga. Det här är ett rättsområde med enorma politiska spänningar, säger Jonsson.
Det två frågorna som EU-kommissionen skulle lämnat förslag på i dag är: Hur utstationeringsdirektivet ska införas på ett korrekt sätt i länders lagstiftning och rätten till stridsåtgärder i samband med utstationering av löntagare i andra EU-länder.
Att se över utstationeringsdirektivet var ett av José Manuel Barroso löften under hans kampanj för att vinna röster vid Europaparlamentets val av ordförande till EU-kommissionen 2009.
Kommissionen återkommer med ett nytt förslag i månadsskiftet februari-mars.
Europafacket är framför allt kritisk till begränsningen av konflikträtten vid tvister riktade mot företag som har utstationerade arbetare i andra EU-länder. En av de mest kända konflikterna i det sammanhanget är den svenska Vaxholmskonflikten och den efterföljande Lavaldomen.
– Det som föreslås är en europeisk reglering av strejkrätten i gränsöverskridande situationer. Det har blivit mycket mer långtgående än vad vi hade föreställt oss. Det föreslogs i utkastet bland annat en proportionalitetsprincip vid varje enskild konflikt, något som är helt oacceptabelt, säger Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist.
Varför då?
– För att det skapar en godtycklighet i frågan om vilka stridsåtgärder som är lovliga och vilka som är olovliga. Det här är ett rättsområde med enorma politiska spänningar, säger Jonsson.
Det två frågorna som EU-kommissionen skulle lämnat förslag på i dag är: Hur utstationeringsdirektivet ska införas på ett korrekt sätt i länders lagstiftning och rätten till stridsåtgärder i samband med utstationering av löntagare i andra EU-länder.
Att se över utstationeringsdirektivet var ett av José Manuel Barroso löften under hans kampanj för att vinna röster vid Europaparlamentets val av ordförande till EU-kommissionen 2009.
Kommissionen återkommer med ett nytt förslag i månadsskiftet februari-mars.
