Europeisk ekonomi i svårt dilemma
STOCKHOLM 23 mars 2012 | "Moment 22"Eurokrisen är inte över trots skärpta budgetregler. Det framkom på en ekonomisk debatt i Europahuset i Stockholm på fredagen.
På fredagen möttes några debattörer från politik-, fack- och universitetsvärlden i Europahuset i Stockholm för att diskutera vad EU:s nya och skärpta regler betyder för att unionen ska ta sig ur den nuvarande ekonomiska krisen. En slutstats blev att Europa har hamnat i en ond cirkel och befinner sig i ett svårt dilemma i valet mellan åtstramningar och tillväxt.
Christian Danielsson, vice generalsekreterare i EU-kommissionen inledde med att beskriva vad kommisisonen gjort och pekade på att när den ekonomiska krisen slog till mot EU-länder 2008 var det uppenbart att regelverket som skulle hantera krisen var helt otillräckligt. Men sedan dess har en serie åtgärder och nya tvingande regler, senast finanspakten, presenterats och genomförts.
– Nu handlar det om politisk vilja. Det nya regelverket har element som är tvingande för medlemsstaterna när det gäller budgetunderskott och statsskuld. Som det ser ut nu har jag ingen anledning att tro annat än att medlemsländerna kommer att gå in i detta fullt ut och med kraft, sade Christian Danielsson, som tidigare varit Sveriges EU-ambassadör i Bryssel.
Förra gången det var ekonomisk kris bröt Tyskland och Frankrike mot regeln att inte ha större budgetunderskott än tre procent men pressade igenom regellättnader 2003 för att slippa undan. Frågan är hur det blir denna gång för Tyskland och Frankrike när EU-reglerna blivit betydligt tuffare.
– Det kommer vi att se inom en inte allt för lång framtid, sade Christian Danielsson till publikens muntra skratt.
Diskussionen kom sedan att handla om bland annat betydelsen av tydliga ekonomiska regler och hur man ska lyckas att genomföra både tuffa sparprogram och skapa tillväxt.
Först ut i debatten, som enda politiker, var den moderate Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark som sade sig vara rätt optimistisk när det gäller vägen ur krisen. Inte minst sedan EU:s regelverk blivit tydligare och mer tvingande med inslag av automatiska sanktioner samtidigt som marknaden håller en räntepress på länder som misskött sina affärer. Det är räntepressen eller verklighetens stabilitetspakt som Hökmark kallar den som drivit fram marknadsreformerna i Sydeuropa.
– I Grekland, Italien, Spanien och även Portugal genomförs i dag fler marknadsreformer än vad jag tror att man gjort på hundra år. I en del fall handlar det om ett uppbrott från skråväsende som Sverige lämnade för 150 år sedan, sade Hökmark.
En avgörande skillnad med de svenska krisåren 1991 - 1992, menade han, är att då var den globala ekonomin i stort sett Västeuropa, USA och lite till. I dag är den globala ekonomin mycket större medan den globala ekonomins kris är begränsad till Västeuropa och USA.
– Om vi gör de rätta sakerna finns en större ekonomi som vi kan växa i. Därför är jag rätt optimistisk, sade Gunnar Hökmark.
Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, såg också behovet att ordning och reda i statsfinanserna men var samtidigt betydligt mer bekymrad över bristen på investeringar och tillväxtskapande åtgärder. Mörtvik ansåg också att ett annat problem är politiken hos den ekonomiska jätten Tyskland som hämmar utvecklingen i EU. Risken är stor att länderna hamnar i en ännu värre situation än i dag. En väg ut kan därför vara att införa minimikrav på offentliga investeringar, menade han.
– Tysklands låga löneökningar och oförmågan att dra i gång ekonomin i Europa är ett minst lika stort problem som underskotten i Grekland för euroländernas långsiktiga utveckling. Vi har hamnat i ett moment 22 där logiken säger att det är nödvändigt att införa stränga åtgärder för att få länderna att strama åt sina ekonomier annars blir marknadens dom hård. Men det blir en synkroniserad effekt som kommer i sämsta tänkbara läge. Finns det någon som tror att en sådan stark åtstramning av ekonomin kommer att leda till tillväxt och jobbskapade, frågade sig Roger Mörtvik.
Ekonomiprofessor Harry Flam från Stockholms Universitet ansåg att konjunkturen på kort sikt kommer att försämrras som en följd av åtstramningarna.
– Det är ett fruktansvärt dilemma att de åtgärder som krävs för att få ner skuldbördan och få budgetbalans kommer att försämra konjunkturen i Europa, det är ingen tvekan om det. Tyskland kan göra mer och få upp löner och priser för att stimulera sin ekonomi. Men vi ska inte heller glömma att Tyskland har en statsskuld på 80 procent av BNP och det är ungefär lika mycket som Sverige hade när det var som värst på 90-talet, sade Harry Flam.
Han menade att ett land som levt över sina tillgångar och försämrat sin konkurrenskraft inte hade så mycket att välja på.
– De måste få tillbaka konkurrenskraften. Det innebär att de måste ha lägre priser och löner än andra länder. Är det så att man inte kan hålla tillbaka successivt i tio år som Tyskland har gjort då måste man sänka dem, sade Harry Flam.