Sverige tar strid för tuffare bankkrav

Sverige vill ha en bättre ekonomisk krisberedskap med en minimigräns för kapitaltäckning för banker i EU med rätt för enskilda länder att ha tuffare krav. På onsdag reser finansminister Anders Borg (M) och finansmarknadsminister Peter Norman (M) till ett extra insatt Brysselmöte för att  starta förhandlingarna om EU:s nya bankregler. Mot sig har man en majoritet av länder som likt EU-kommissionen istället vill se en gemensam maximigräns.

– Vi inte lyckats övertala våra kamrater i Europa att det är den bästa vägen, sade Peter Norman (M), finansmarknadsminister, till journalister efter möte med riksdagens EU-nämnd på fredagen.

För att kommissionens förslag ska gå igenom krävs av kvalificerad majoritet på 74 procent av rösterna i ministerrådet. Här ser Sverige i slutändan en möjlighet att med hjälp av en minoritet blockera beslutet.

Regeringens argument för att länder ska kunna ha olika kapitalgränser är att bankerna inte är jämt utspridda i Europa utan att banksektorn är koncentrerad i olika länder.

– Sverige är det näst största banklandet i EU, sade Peter Norman.

Den internationella Basel 3-överenskommelsen reglerar hur mycket bankerna ska ha i eget kapital för att bättre kunna stå emot kriser. Den nya lägstagränsen för bankerna är sju procent, en nivå som EU-kommissionen anser räcker för EU-länderna. Sverige och andra länder som Storbritannien och Nederländerna vill dock se sjuprocentsgränsen som ett minimum med möjlighet för länder att lägga kraven högre. För Sveriges del vill regeringen se kapitaltäckningskrav på tolv procent senast 2015.

– Svenska skattebetalare ska inte behöva utstå en större finansiell risk än till exempel polska och estniska skattebetalare. Vi vet ju att en finansiell kris leder till fruktansvärda effekter på den reala ekonomin och det ska undvikas till vilket pris som helst, sade Peter Norman.

Han betonar att svenska, men även många europeiska, banker är välskötta och redan i dag har en hög kapitalbuffert, runt tio till tolv procent vilket är en konkurrensfördel för dem.

– Schweiziska banker till exempel använder detta i marknadsföringen för att dra till sig kunder och lyckas mycket bra med det, sade finansmarknadsministern.

Ett annat kommissionskrav som Sverige anser oacceptabelt är att kommissionen ska ha rätt att kräva ett förhandsgodkännande innan länderna inför de nya nivåerna.

– Vi vill kunna ställa hårdare krav utan att någon ska lämna ett godkännande. Framför allt vill vi inte riskera att bli underkända, sade Johanna Lybeck Lilja, statssekreterare åt finansmarknadsminster, till Europaportalen.