Vid Europeiska ekonomiska sociala kommittén, EESKs, möte i april fördes en livlig debatt om sociala och miljömässiga hänsyn vid offentlig upphandling. Bakgrunden är den pågående så kallade moderniseringen av upphandling inom EU. EESK framför i sitt yttrande att man måste höja kvaliteten på den offentliga upphandlingen och sociala och miljömässiga aspekter måste inkluderas för att främja anställningsskydd, goda arbetsvillkor samt stödja personer med funktionshinder och andra missgynnade grupper.
ILOs konvention 94 om arbetsklausuler vid offentlig upphandling, som skyddar kollektivavtalsenliga anställningsvillkor, är bindande i tio EU-länder och de övriga tillämpar den frivilligt vid upphandling. EESK noterar principerna i konventionen och föreslår att medlemsstaterna uppmuntras att ratificera konventionen och att tillämpa dess principer.
Arbetsgivarföreträdare hade lagt fram ändringsförslag, som gick ut på att ta bort referenser till att följa kollektivavtal. Här var debatten som sagt engagerad, och majoriteten i kommittén röstade alltså för att kollektivavtalsenlig nivå ska värnas vid upphandling.
I yttrandet om upphandling skriver kommittén också att kriteriet "det ekonomiskt sett mest fördelaktiga anbudet" förordas framför kriteriet "lägsta pris".
Ett annat förslag från kommissionen som behandlades var inrättandet av programmet Rättigheter och medborgarskap för perioden 2014 - 2020. Lissabonfördraget medförde att stadgan om de grundläggande rättigheterna fick bindande verkan. Trots det tillämpas dessa otilräckligt eller inkonsekvent. Det finns också bristande kunskaper om unionslagstiftningen såväl bland medborgare och myndigheter, konstaterar kommissionen i sitt förslag till förordning som ska få igenom genomförandet av lagstiftning och politik som skyddar och främjar personers rättigheter. Områden som tas upp är rättigheter grundade på unionsmedborgarskapet, principerna om icke-diskriminering och jämställdhet mellan kvinnor och män, barns rättigheter och konsumentskydd.
EESK välkomnar förslaget och rekommenderar att programmets titel också innefattar ordet "jämlikhet" för att tydligare markera ett skydd av rättigheterna för dem som utsätts för diskriminering. Kommittén framhåller också att även om det finns andra program för bekämpning av fattigdom, så bör det nya programmet Rättigheter och medborgarskap beakta den roll som fattigdom spelar som orsak till diskriminering.
Vidare tas upp att EESK befarar att definitionen av medborgarskap kan utesluta människor som bor i EU utan att vara EU-medborgare. Det bör därför framgå att programmet omfattar alla människor i EU, anser kommittén.
Det danska ordförandeskapet har bett EESK om ett så kallat förberedande yttrande om temat Främjande av hållbar produktion och konsumtion i EU. Uppdraget gäller att utvärdera de instrument och åtgärder som behövs för en övergång till en hållbar produktion och konsumtion.
EESK föreslår att ett samrådsforum inrättas, där aktörer inom det organiserade civila samhället ingår, för att utarbeta en uppdaterad uppföljningsprocess.
Några förslag från kommittén är att
- främja "grön" upphandling
- rikta uppmärksamhet mot global miljöpåverkan
- integrera strategier för hållbar produktion och konsumtion i genomförandet av den europeiska planeringsterminen
- främja hållbara konsumtionsmönster och livsstilar genom att stärka den roll som konsumentorganisationerna och producenterna inom rättvis handel har.
Sammanfattningsvis innehåller flera av kommitténs senaste yttranden ganska kraftfulla rekommendationer för ett Europa med mer respekt för mänskliga rättigheter, inklusive stöd för kollektivavtalsenliga arbetsvillkor, och för ett mer hållbart samhälle.
kl 18:34
Det verkar komplicerat vid första påseendet