Grekiska regeringsförhandlingar startar

Efter valet i Grekland drogs en lättnadens suck runt om i EU och politiker i Bryssel, Berlin och Stockholm var inte sena att beteckna valresultatet som ”en röst för euron”. Valvinnaren konservativa Ny Demokrati står oförblommerat bakom den gemensamma valutan, vilket även valtrean, socialdemokratiska Pasok, gör. Det gör förvisso det senaste årets raket, vänsterkoalitionen och valtvåan Syriza, också, om än mer motvilligt.

Hade bara 90 000 greker lagt sin röst på Syrizas partiledare Alexis Tsipras i stället för på Ny Demokratis Antonis Samaras, något som hade givit Tsipras segern, hade reaktionerna sett radikalt annorlunda ut.

Men det blir ingen dans på rosor för Ny Demokrati. Vid valet för sex veckor sedan vann de med en liknande marginal framför Syriza men efter flera förhandlingsrundor bröt regeringssamtalen samman och ett nyval fick utlysas. Att döma efter de första grekiska reaktionerna blir det inte mycket enklare denna gången

Med 50-mandatbonusen som vinnaren plockat hem får de två gamla maktpartierna Ny Demokrati och Pasok egen majoritet i parlamentet, om de vill. Därför räknar många med att de bildar en koalitionsregering. Ledaren för Ny Demokrati uppmanade alla politiska krafter att ”ansluta sig till en regering för nationell räddning”, enligt Kathimerini.

Även Pasoks partiledare Angelos Venizelos talade om att skapa en så bred koalition som möjligt och en före detta Pasok-minister förordade att socialisterna borde vägra att ingå i en koalition om inte Syriza fanns med. Syriza fick enligt resultaten mer än dubbelt så många röster som Pasok, som så sent som 2009 stöddes av 43 procent av väljarna.

Men det är Syrizas ledare Alexis Tsipras överhuvudtaget inte intresserad av. Han gjorde klart att han går i opposition, oavsett om Samaras lyckas bilda en regering eller inte. Hans parti kommer inte att ingå i någon koalition.

– Vi har emot oss en ohelig allians av gårdagens makter, sade Tsipras.

Han vidhöll sitt totala motstånd mot det sparprogram Grekland har skrivit under i syfte att få tillgång till krislån från EU, ECB och IMF.

Ny Demokrati och Pasok har öppnat för vissa lättnader i programmet, till exempel att landet bör få mer tid på sig att uppfylla kraven. Det är något EU hittills inte har godtagit officiellt, men som börjar framstå som allt mer ofrånkomligt i takt med att tiden går utan att Grekland närmar sig målen.

Tysklands vice finansminister Steffen Kampeter tog några steg i den riktningen på måndagsmorgonen när han talade med tysk tv.

– Det står klart för oss att Grekland inte ska överansträngas, sade Kampeter.

Även EU-parlamentets talman Martin Schulz stämde in i eftergifternas kör. Bland annat bör man se över den höga räntenivån och inte skylla uteblivna privatiseringar på grekerna utan på ett saknat intresse från köpare, sade Schulz enligt tyska EurActiv.