Förväntningarna på ECB-chefen Mario Draghi var på topp inför dagens styrelsemöte. I veckor hade han talat om att göra ”vad som krävs” för att rädda euron och Draghi lyckades till slut leverera. På en presskonferens presenterade han en ny strategi där ECB ska kunna göra obegränsade uppköp av statsobligationer på andrahandsmarknaden inom eurozonen.
– Det program vi presenterar i dag är mycket annorlunda från dem vi har haft tidigare. Det finns många skillnader som gör att det kommer att fungera, sade Draghi.
Den största och viktigaste nyheten enligt Draghi är att ECB-köp av statspapper från länder som har höga upplåningsräntor – det är framför allt Spanien och Italien som avses – kopplas till krav på att de först begär hjälp från euroländernas krisfonder EFSF och ESM.
För att få den hjälpen krävs motprestationer i form av reformer och åtgärder för att få budgeten i balans. ECB vill också att IMF ska vara med och övervaka så att kraven i sparprogrammen verkligen uppfylls. På så sätt menar Draghi att det är Europas politiker som måste ta de avgörande besluten för att rädda euron och ECB kan behålla sin självständighet när de beslutar om att köpa obligationer eller inte.
– Detta är ytterligare ett steg från ECB att aktivt försöka få ordning och reda på krisländerna och skapa mer positiva förväntningar, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth till Europaportalen.
ECB motiverar det nya stödköpsprogrammet med att man måste återskapa stabiliteten på de finansiella marknaderna och jämna ut skillnaderna mellan olika länder i EU vad gäller tillgång till ock kostnader för krediter.
– Vi kommer att agera helt självständigt inom ramen för vårt mandat och euron är oåterkallelig, sade Draghi.
Om uppköpen väl har inletts finns det ingen gräns för hur stora de kan bli, enligt Draghi. ECB kommer också att likställas med andra investerare i fråga om att få tillbaka pengarna i fall skuldnedskrivningar måste göras. ECB kommer att redovisa sina uppköp utförligt varje vecka, något som Draghi hoppas kommer att bidra till insatsens framgång.
Beslutet att införa stödköpsprogrammet togs inte enhälligt: en medlem i styrelsen röstade inte för. Den tyske bundesbankshefen Jens Weidmann har varit en motståndare till att köpa statsobligationer. Draghi ville dock inte hänga ut någon.
– Ni får gissa vem det kan vara, sade han med ett leende på läpparna.
Italiens och Spaniens ledare har varit motvilliga till att stödköp ska föregås av fullfjädrade nödlån från euroländernas krisfonder. Och kanske hoppas de nu att själva beskedet från ECB kommer att backa upp dem med obegränsad kraft räcker för att få ner de höga räntorna. De första reaktionerna på marknaderna pekar i den riktningen: de spanska och italienska räntorna föll genast efter beskedet och flera europeiska börser steg.
EU-parlamentariker välkomnar ECB:s besked men tror inte att det är lösningen på eurons problem.
– ECB: s beslut får inte behandlas som en universallösning. Genomförandet måste åtföljas av en aktiv strategi för tillväxt och sysselsättning samt en sund finanspolitik och strukturreformer, sade socialdemokraten och talmannen Martin Schulz.
Ledaren för den liberala gruppen i EU-parlamentet, belgiske Guy Verhofstadt, kräver att EU:s ledare går vidare med egna åtgärder parallellt med ECB:s stödköpsprogram.
– Det räcker inte för att förhindra en försämring av skuldkrisen om inte medlemsstaterna kommer överens om att ta stort steg mot närmare ekonomisk och politisk integration, sade Verhofstadt i ett uttalande.
kl 09:22
EMU-krisen borde vara tankeställare t.o.m. för dem som ännu vill öka EU:s och EMU:s makt.
ALDE-gruppen vill inte bara ge EU egen beskattningsrätt, utan också "Förstärkt ekonomisk styrning efter införandet av euron." Martin Schulz från "Socialists and Democrats" vill nu också genomföra sitt program med EMU-krisen som ursäkt. S&D vill t.ex. införa euroobligationer... >:->