Nya klimatmål

År 2050 ska EU bli klimatneutralt och år 2030 ska klimatutsläppen minska med minst 55 procent jämfört med 1990. I juli 2021 lade EU-kommissionen fram ett stort paket med förslag på hur dessa mål ska nås. I korthet går förslaget dels ut på att skärpa nuvarande EU-lagstiftning på en rad områden som förnybart och att minska energiförbrukningen, dels på att utvidga EU:s handel med utsläppsrätter så att fler sektorer som byggnader och vägtransport omfattas.

Förslagen ligger nu hos lagstiftarna EU-parlamentet och ministerrådet för slutlig utformning. Vissa av förslagen väntas vara på plats först 2024.

Källa: Eurostat 2021, klicka på rubrikerna i tabellen för att nå källan.  Se även tabell 3 nedan.

Om EU:s klimatmål:
*Europaparlamentet och ministerrådet har kommit överens om att ändra utsläppsmålet 2030 från 40 procent till minst 55 procent jämfört med 1990.

Bakgrund
2014 enades medlemsländernas stats- och regeringschefer och senare Europaparlamentet i en kompromiss om klimat- och energimål för 2030.  Målen för 2030 uppdaterades sedan för andelen förnyelsebar energi, se EU-direktiv punkt 8, och kravet på minskad energiförbrukning skärptes, se EU-direktiv punkt 5 och 6.
 

EU:s energimål inom räckhåll?

EU uppnådde 2020 sina mål om andelen förnybar energi, på minst 20 procent, tabell 2 och målet att inte förbruka mer energi än 1312 Mtoe, tabell 3. Vi har ännu inte fått uppgifterna på minskade växthusgaser för 2020. Men redan 2018 hade målet nåtts, se tabell 2. Nu är det målen för 2030 som ska uppnås.

Det politiska syftet med att minska energianvändningen är enligt EU-direktiv punkt 1 följande: ...att gynna miljön, förbättra luftkvaliteten och folkhälsan, minska utsläppen av växthusgaser, förbättra energitryggheten genom att minska beroendet av energiimport från länder utanför unionen, sänka energikostnaderna för hushåll och företag, bidra till att lindra energifattigdomen och leda till ökad konkurrenskraft, fler jobb och ökad ekonomisk verksamhet i hela ekonomin och därmed förbättra livskvaliteten för medborgarna.

Ett lands energiförbrukning mäts det på två sätt: Primär energiförbrukning och slutlig energiförbrukning. EU har fasta mål för båda måtten. Ett lands primära energiförbrukning är alltid högre än slutlig energiförbrukning eftersom primär energiförbrukning till skillnad från slutlig energiförbrukning mäter all energi som förbrukas. Här ingår energi som inte används för energiförbrukande ändamål som asfalt och vad energisektorn behöver själv och till transformations- och distributionsförluster. I våra tabeller utgår vi från primär energiförbrukning.

Målet om att minska den totala energiförbrukning i EU27, även kallad primär energiförbrukning, är satt i absoluta tal som motsvarar en förbrukning av energiinnehållet i 1312 miljoner ton råolja, Mtoe, under 2020 och 1128 Mtoe år 2030. Källa: Eurostat.

Avståndet mellan energiförbrukningen 2020 och målet 2030 är 9,6 procent. Det betyder att energiförbrukningen måste ner närmare tio procent 2030 jämfört med 2020 för att nå målet. 

Primär energiförbrukning i absoluta tal (Mtoe): Läge och mål.

Källa:  Eurostat 27 januari 2021 och Eurostat 28 mars 2022.

Svenskar tredje högsta energiförbrukning i EU
När all energi som förbrukas i ett EU-land, den så kallade primära energiförbrukningen, delas med antalet invånare hamnar Luxemburg i topp följt av Finland och Sverige. Länderna har haft samma positioner när det gäller faktisk energiförbrukning under åren 2011 till 2020. 

Under samma period har energiförbrukningen minskat i EU från motsvarande 3,21 ton olja per år och person till 2,76 ton olja, en minskning med 14 procent. Den svenska energiförbrukningen har minskat från 5,03 ton olja per person till 4,04 ton, motsvarande nästan 20 procent. Det betyder att varje svensk, gammal som ung, år 2020 i genomsnitt förbrukade en energimängd som motsvarande strax över fyra ton olja.

Energiförbrukning 2011 - 2020 per capita i oljeekvivalenter (TOE)

Källa: Eurostat; ton oljeekvivalenter per capita. Ton oljeekvivalenter oftast förkortat toe är en energienhet baserad på förbränning av ett ton råolja, motsvarande ca 42 Gigajoule. Toe används ofta för jämförelse mellan olika energikällor.

Svenskar släpper ut minst klimatgaser

När man mäter de totala nationella utsläppen av åtta olika växthusgaser, omnämnda i den så kallade Kyotokorgen, och delar dem med befolkningsmängden per EU-land syns stora skillnader.

Luxemburgarna, irländar och tjecker släppte ut mest från sina länder 2019. Svenskarna släppte ut minst av alla följda av malteser och rumäner.  
 

Källa: Eurostat/ Europeiska miljöbyrån, EEA 2019. Siffrorna inkluderar inte utsläpp och upptag relaterade till markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF); den inkluderar inte utsläpp som rapporterats som en promemoria enligt UNFCCC:s riktlinjer men inkluderar utsläpp från internationell luftfart såväl som indirekta CO2-utsläpp.

Konsumtionsbaserade utsläpp högre

Utsläpp kan mätas på olika sätt och det huvudsakliga måttet för klimatpåverkande utsläpp är de så kallade territoriella utsläppen, det vill säga hur mycket ett land släpper ut inom sina nationella gränser, se tabell 5. Enligt Naturvårdsverket tar det inte hänsyn till de utsläpp sker där varor produceras och som sedan importeras till ett land. Enligt beräkningar leder svensk konsumtion av importerade varor till betydande utsläpp i andra länder.

Utsläpp orsakade av konsumtion i Sverige 2019

Källa: Naturvårdsverket. Det saknas jämförande statistik på Eurostat för andra EU-länders konsumtionsbaserade utsläpp.